God morgon! Blev inget hårsvall när jag sprang till jobbet idag. Däremot så blev det 10 bra kilometer. Hade egentligen velat köra ett tröskel- eller tempopass nu imorse men då jag ska till Pekka och göra lite tester idag så är det bättre att köra ett hårt pass efteråt dvs ikväll. Sprang genom stan och alla oändliga väg- och byggarbeten. Jag kommer snart bli kompis med byggjobbarna på olika ställen då vi ses så gott som varje morgon när jag kutar förbi.  Annars är idag en sån där dag då man tackar gudarna för att det finns smink. Jag såg så trött ut när jag kom fram till jobbet men vips hade jag borstat bort tröttheten med lite puder.  I övrigt så jobbar  jag med en budskapströja idag. Vad gäller peace, kärlek, förståelse och sånt jox så ska jag nu vara allvarlig och säga att jag tycker jag blivit en snällare människa sen jag började kuta mycket. Inte för att jag tror att jag varit känd som något slags rötägg innan utan jag tror främst det handlar om att jag blivit lite snällare mot mig själv. Alla de där milen jag stoppar in i kroppen gör mig liksom lite mer accepterande. Förr kunde jag förstora upp alla möjliga saker men nu känns det lättare att skaka av sig saker och ting. Kanske är det den meditativa kraften i löpningen, jag vet inte.

 Såhär ser mitt skrivbord ut efter att jag sprungit.

 Och såhär ser det ut på golvet vid mitt skrivbord. Massa olika väskor, ryggsäckar, strumpor och skor. Idag ser det ändå rätt prydligt ut med bara ett par löparskor.

 Hallå! Jag kutade hem efter jobbet. Med den jäkla datorn på ryggen. Men med min fantastiska Stockholm Marathon-tröja på kroppen. Jag måste erkänna att jag känner mig lite stolt när jag springer i den. Från början tyckte jag den var så ful men… nu gillar jag den, trots den trånga halsen som mitt huvud knappt kommer igenom. (Och jag har inte ett megahuvud! Måste vara tusentals människor som inte tar sig igenom hålet.) Jag gillar också att se andra som springer runt i den, som en liten klubb för alla oss som inte springer i en riktig klubb. I alla så sprang jag iväg Odengatan fram. Det känns som att sätta på sig ett par glasögon som ser genom folk när jag springer i stan nuförtiden, jag börjar bli rätt vass på att parera och förutse hur folk kommer röra sig. Zickzack, zickzack. När jag kom en bit fram på Valhallavägen så insåg jag att det är Coldplay-konsert ikväll.  Jättelång kö och fullt hullabaloo. Jag sprang vidare och tänkte på att det är oerhört sällan jag springer med musik nuförtiden. Det var ett tag när jag plötsligt började med det, framförallt på mina långpass, jag kunde knappt tänka mig att kuta 35 km utan musik i öronen. Men efter Stockholm Marathon så var det som att jag hittade tillbaka till löpningen utan musik, vet inte vad det var som hände men på sista tiden har jag inte haft någon lust att lyssna på musik medan jag springer. Bara White Stripes eller Jack White som jag är beroende av. Sprang ut mot Kaknästornet och en snurr där och sen genom Värtan, över Lidingöbron, en extrasväng runt Kyrkviken och sen hem. 16 km med 4 kg på ryggen. Hemma stod Olle redo att ge sig ut på sin löptur så det var bara hej och hej då i dörren. Imorgon bitti blir det ingen löpning för på lunchen ska jag springa intervaller med Micke på jobbet. Benen får vila till dess, det kan de behöva när jag springer med he-man. I övrigt så åker vi till Gotland imorgon kväll för vi ska på bröllop. Ska bli så kul! Och jag ser fram emot att få trampa på gotländsk mark igen. Ett långpass på lördag och ett tempopass på söndag hoppas jag hinna med. Nu: packa!

 Sprang till dagishämtningen. Vet inte hur länge sen det var jag tog t-banan, kanske håller på att sätta något slags personligt rekord. När jag kom ut så insåg jag att det var riktigt sommarvarmt och bannade mig själv som tagit tights. Jag hatar att springa för varmt klädd, särskilt med dator på ryggen. 10 km i 4:46-tempo blev det. Väl hemma gjorde jag dagens apelsinjuice med massa ingefära. 

 Efter en stor presentation som man lagt ner massa energi och tankar på finns det inget skönare än att springa. Springa bort från just alla tankar, alla idéer, logik och resonemang. Springa! Och lukta och lyssna. Så det gjorde jag idag. När presentationen var slut runt fem bytte jag om i bilen. Tur vi har tonade rutor där bak. Sen sprang jag ut långt på Djurgården, snurrade runt där och sen mot Lidingö, över bron och hem. Blev en bra mängd, totalt 20 km i 4:42-tempo. Har haft lite ont i min vänstra fot men hittills har det alltid blivit bättre över natten. Från början var det under foten, i hålfoten, men det har blivit bättre. Idag kände jag istället av lite på utsidan. Jaja, alltid är det något! Får sova på saken.

 Efter jobbet var det bara att ge sig ner i omklädningsrummet igen. Funderar allvarligt på att köpa en dator hem, det är rätt tungt att släpa datorn fram och tillbaka. Alternativt måste jag köpa en större ryggsäck för det är knappt att jag får igen den med allt bråte jag kånkar på. Detta blev premiärturen för mina sprillans nya Lunaracer. Exakt samma modell och färg som tidigare. Jag är väldigt nöjd med dem, allra bäst tycker jag de är på asfalt. Annars vanliga rutten hem, inga utsvävningar då jag hade bråttom för att hämta på dagis. Prick 10 km blev det. Lämnade ryggsäcken hemma innan jag sprang vidare mot dagis. Höll typ på att välta framåt och kände mig lätt som en ärta – det kanske är så man ska springa Marathon; kånka på en skittung rygga 3/4 av loppet, sen ta av den och studsa fram sista milen.  Totalt 31 km idag. Nu ska jag pyssla om kroppen i form av ostbågar, godis etc.