Rosa början och rosa slut.

Torsdag Ut i mörkret och in mot stan. Stelheten i vänster lår helt borta vilket kändes skönt. Knät då? Att det inte blev sämre efter Berlin är jag faktiskt förvånad över, men mest bara tacksam såklart. Helt bra är det dock inte än, när jag trycker på utsidan av knät kan jag fortfarande känna en öm punkt och sitter jag på huk (vilket gjorde satans ont förut) så har jag också aningen känning av det. Men ändå mycket bättre. Hur som helst, jag tar det lugnt just nu. Inga raketfarter utan skön distans – för att jag klarar inte av att inte springa alls. Tänk om man var en sån som gillade att cykla. Eller simma. Eller åka rullskidor. Eller riktiga skidor. Eller skridskor. Eller rullskridskor? Eller dansa, brottas? Men det är man ju tyvärr inte. Så jag springer försiktigt och känner in kroppen. Idag en lite längre tur ut mot Norra Djurgården. Där hade dimman slagit läger och himlen var så vackert rosa.

TorsdagTorsdag Sedan styrde jag kosan mot jobbet. Som alltid Valhallagatan fram, förbi alla bussväntare. Känner mig alltid som en vinnare när jag springer förbi folk som väntar, men så är just väntan bland det värsta jag vet. Totalt 15 km. Kaffepaus.

Torsdag Och här ska ni få se, Sveriges stelaste människa försöker stretcha så gott hon kan. En rent ut sagt sorglig syn.

Torsdag Hela dagen satt jag sen och jobbade på ett annat kontor än det vanliga. Jag fick fisk till lunch. Intresseklubben, ni antecknar va?

Torsdag När jag skulle ge mig av hemåt så bytte jag om igen. Jag gillar att starta från ett nytt ställe. Idag mitt i city!

Torsdag Ibland gör jag tillvaron lite mer spännande genom att sätta upp min kamera på broar och sånt, det ni! Det gjorde jag idag när jag tog den här bilden på mig själv.

Torsdag Därefter sprang jag Regeringsgatan fram. Jag gillar den gatan! Genom Humlan och sen in bakom Sophiahemmet och vanliga rutten hem. Även nu lugnt men lite fortare än imorse. Vilken kväll! Jag var alldeles för varmt klädd, insåg jag, för det var ju snudd på att sommaren var tillbaka.

Torsdag Och ljuset! Det var ju sådär rosa igen.

TorsdagTorsdagTorsdag Totalt 10 km. Sen var jag så duktig för jag gick raka vägen in och körde rehab! (Applåder och jubel.) Jag satte fast en vikt på vänster vrist, stoppade en basketboll under låret och lyfte sen vänster vad så den blev rak och utsträckt. En herrans massa gånger. Jag spände fast ett gummiband i benet och drog och joxade. Och stretchade. Duktigt värre. Det var det. Ajöss.

27 reaktioner på ”Rosa början och rosa slut.

  1. Ha ha ha! Vad roligt du avslutar med! Låter som en trixig yogaställning 🙂
    Hoppas kroppen o själ mår bra (ser kallt ut på dina bilder…)

    1. Haha, ingen yoga… men jag borde. Fast de gånger jag gått får jag ju skämmas över hur stel jag är. Var i för sig på Bikram och det var ok för där får man ju nytta av att vara stark och uthållig åtminstone.
      Kropp och själ mår bra – men känner sig lite vilsen utan nästa mål ännu bestämt. Vad blir ditt? Kör du Dubai igen? Lite sugen på det…

      1. Inga ”nästa mål” bestämt ännu. Har bara GV som lopp för nästa år. Känns lite tomt men egentligen inte lika mycket som efter alla mina andra mara eller lopp.
        Vilar lite till och ta tag i tänkande gällande mål nästa vecka! Dubai är klart på min lista, men Marrakech låter också spännande… Får se vad det blir!

  2. Intresseklubben antecknar för fullt för det där åt jag också! Spännande! Mvh hemlig beundrare

  3. Jackan på morgonen!!! Lovely!
    Jag föreslår att jag får ärva den när du har fler än 100 och måste Rensa Ut. 😉

  4. Vad roligt att du är stel eftersom du för mig är typ superwoman….så lite skönt att du har en svag punkt 🙂 Nää, förlåt, vad tjaskigt! Väldigt fantastiskt fint med det rosa ljuset! Och jag har likadana tajts som du, på tal om intresseklubben…haha! Hej hopp!

    1. Hehe, det som är så bra med en blogg är ju att man kan välja vad man skriver och på så sätt skapa en übermänniska. Men om jag nu har vilselett så var det hög tid att bekänna färg. Jag är ingen superwoman. Jag är bara Sveriges stelaste som på något jäkla vis ändå lyckas springa. Fråga mig inte hur.

      1. nu blev det knas med inloggningen igen…men du är ändå superwoman så det så.
        hälsningar nilla (vig som fan men långsam)

    1. Om du menar de med massa färger så är de från H&M. Förra året dock! Men de brukar ha kul grejer.

  5. Intresseklubben är i full gång, och hade jag sett dig i matsalen (ja, kände igen både maten och brickan) hade jag troligtvis svimmat av starstruckness:-)

    1. Haha, underbart! Dock tror jag inte att du hade svimmat – tyvärr! Det hade annars varit något att skryta om för barnen!

  6. Är sugen att göra en intresseanmälan till Berlin nästa år, vet du om det är möjligt att tacka nej till platsen om jag skulle få en? Är inte helt säker att jag vill springa, och anmäler inte intresse ifall det endast är bindande. Kan inte ett ord tyska, knasigt att hemsidan inte är på engelska!

  7. Hej !
    Stretchar Tove senan som går längs hela utsidan av benet?
    Görs stående fötterna byter plats och böjer i sidled som en ballerina.
    Förstår du? Knäet kan bli bättre!

    1. Hej Rolf! Japp, numera gör jag det. Började med det innan Berlin, fick tipset av naprapaten och håller med dig, den övningen är riktigt bra. Tack! Har du några andra bra stretchtips?

      1. Nej inga speciella än de gamla vanliga. Stå på huk är en bra retroövning.

      2. Just det gör ju ont när man har knäproblem och vettisjutton om det är bra att göra det då…

Lämna ett svar till Malin Avbryt svar