Ja, det ligger alltså i vårt kedjehus och har fått namnet för att det är inrymt i garaget som på vintertid är väldigt kallt. Det är dit jag förpassat Olle och hans skivstång. Och där har han stått i vinterkylan och tränat – oerhört korta och intensiva pass har det därmed blivit! Men nu plötsligt har jag blivit lite snällare och föreslagit att skivstången kanske kunde vara i arbetsrummet istället? Något som jag för ett år sen hade tyckt var fullständigt otänkbart. Att mitt snällare jag dyker upp samtidigt som jag själv har behov av skivstången råkar bara vara ett sammanträffande, jag lovar – inte skulle jag… Såhär ser det i alla fall ut:

 Ibland tänker jag att jag ska ta itu ordentligt med garaget…förlåt jag menar Arktis gym, men det blir liksom aldrig av. Det enda jag vet är att ALLT finns i det där gymmet, allt från småspikar till gräsklippare och däremellan tusen andra saker som mössor, vantar, pappersåtervinningskassar…suck.

Nog om det, i alla fall så körde jag nu på kvällen 2 x 20 knäböj med 30 kilos vikt. Jag fattar att detta är småpotatis för er styrketräningsmästare. Men jag har inte styrketränat benen med vikter på åratal. Jag kommer verkligen inte bli en bodybuilder nu heller men lite mer förebyggande styrka kommer det bli. Hade tänkt göra utfallssteg med hantlar men kände att det sträckte lite i foten då så jag hoppade dessa och körde därför den vanliga styrkan efteråt med fokus på magen.

Sen var det dags för fredagsmiddag – notera att vi äter exakt samma mat varje fredag (har vi gäster på en fredag så gäller också denna meny).

 Och nu kommer detta ätas i kombination med någon film:

 Detta godis är mitt absoluta favoritgodis. I affären heter de Cocobat men jag har döpt om dem till pistonger för de ser ut att heta det. Jag är helt beroende av dem och nu är problemet att de försvunnit från så gott som alla affärer. Helt ärligt, jag har rest land och rike runt för att hitta dem. Jag vet nu ett ställe som har dem men vill ni veta var detta är så måste ni kontakta mig på annat vis för jag kan inte släppa sånt sprängstoff såhär offentligt. Och! Om ni ser dem någonstans, hör av er och berätta VAR.

Och jo, idag fick jag mitt startnummer från New York Marathon. Nr 3648! Åh, det låter ju så bra! Men varför är foten så dålig? Jag orkar inte tänka på loppet just nu för jag blir bara så förbannad på foten. Nu vilar jag lite till, det blir en jogg här snart och sen får vi se. Avslutar med att säga: Ha en skön fredagkväll! Yeay! Själv ska jag göra rehab för foten.