Vakna stadion!

Idag blev det intervallträning på Lidingövallen. Alldeles mörkt när jag kom dit men sakta blev det ljusare och ljusare. Körde 8 x 1 km i 4,15 tempo. Det är speciellt att springa sådär på en platt bana, runt runt. Jag försöker alltid att ta ett varv i taget och bara fokusera på just det varvet, annars kan det kännas som man är en hamster i ett hjul. Obs! Låt er inte luras av bilden ovan, jag hoppade inte häck.

Trevligt att plötsligt se den här glada minen när man sprungit klart.

Racerfart till dagis.

Struntade i bilen och sprang hem från jobbet. Det jäkla skosnöret gick upp men då passade jag på att ta lite kort. Snyggaste vägen just nu är den glömda biten vid Husarviken, mellan Lill-Jansskogen och Ropsten. Tyvärr byggs det för fullt så snart är det väl en trevlig asfalterad gångväg här istället.

Blev nästan sugen på att bada.

Kutade på efter skosnöret och bilderna, 8 km på 35 min. Sen stretch.

Här. Här vill jag vara.

Tänker mig att jag en morgon väcks av Olle. Han säger att jag ska få åka någonstans. Vi hoppar vi in i ett flygplan som står parkerat utanför kedjehuset. Efter ett par timmar så befinner vi oss här, alltså i landskapet på bilden ovan. Jag släpps av (med mitt vätskebälte) och sen springer jag runt.

Tack Johan för bilden!

Trevlig läsning för löpare.

Ni kanske läste artikeln i DN i helgen om hur fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan? Alltså, det är ju inget nytt att träning är hälsosamt på en massa vis. Men jag tyckte ändå det var intressant att läsa om hur man tror att träning motverkar t ex stress. Såhär stod det i DN:

HJÄRNAN PÅVERKAS POSITIVT

1. Nybildningen av hjärnceller i hippocampus ökar, vilket ger bättre förutsättningar för minne och inlärning. Ämnet BNDNF (Brain-derived neurotrophic factor) ökar. Det är ett protein som ger hjärncellerna näring och stimulerar bildandet av nya kopplingar, så kallade synapser.

2. Man har sett att halten av BDNF är låg hos personer med depression, fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes 2 och demens.

3. Man blir mer motståndskraftig mot stress, vilket kan vara kopplat till minskad aktivitet i hypotalamus-hypofys-binjurebarkaxeln, vars funktion ofta är ökad vid depression. Fysisk aktivitet ökar halterna av noradrenalin, serotonin och dopamin (i alla fall hos försöksdjur, men det är rimligt att effekten hos människor är densamma). Noradrenalin hjälper oss att mobilisera energi i pressande situationer. Det påverkar även humör, uppmärksamhet, motivation, vakenhet. Läkemedel mot depression och ångest kan blockera både serotonin och noradrenalin.

 4. Fysisk aktivitet stimulerar till positiva tankar och känslor.

KROPPEN PÅVERKAS POSITIVT

1. Musklerna slappnar av och bryter en negativ spiral om man har en tendens att spänna sig på grund av stress eller ångest.

2. Aktivitetet blir en avledande manöver. Det är svårt att ha full panik på en spinningcykel eller under en svettig löprunda. Ångestreaktioner kan mattas av och kroppen får en chans att lära om.

3. Bättre hjärt- och lungfunktion tycks ha en länk till den psykiska hälsan, enligt nya amerikanska studier. Depression och hjärtproblem är nära sammanlänkade. Den amerikanske forskaren James Blumenthal kommer att publicera nya forskningsresultat om hjärtsjukdom, depression och träning i juni.

BETEENDET PÅVERKAS POSITIVT

1. Ger ökad tilltro att klara av saker, ökat självförtroende och förmåga till självkontroll.

2. Beteendet förändras på ett sätt som bryter passivitet, tillbakadragenhet och isolering.

3. Träning minskar risken för att återinsjukna i depression.

 

Klart slut.

 

Vakna skogen!

På något vis är det lite jobbigare att gå upp tidigt för att springa 10 km terräng än att springa till jobbet. Kan vara för att man ser sträckan till jobbet som en slags transport medan terräng är rätt in i skogen. Ibland kan man ju fråga sig halvvägs i spåret: Vad gör jag här? Nu? Men jag gillar känslan av att det är jag som väcker skogen.

Och efter löpning kommer otroligt snabb dusch. Och ännu snabbare sminkning i bilen.

Jag maler vidare.

Läste precis att världsrekordet för chin-ups för kvinnor är 39 stycken på en minut. Det är någon tjej i USA som har lyckats med det. På tre minuter klarar hon 75 stycken. När jag har skrivit klart detta ska jag googla på hur hon ser ut, man blir ju extremt nyfiken. Nu ska ju inte jag försöka slå världsrekord vilket är skönt. Men jag fortsätter med mitt lilla program.

En Maratondebut som heter duga.

1978 så skulle Grete Waitz springa sitt första Maraton. Vid det laget hade hon inte sprungit längre än 3000 m, men hade då haft en lysande karriär som banlöpare. Hur som helst så var det egentligen tänkt att hon skulle vara hare i loppet. Men hon fortsatte springa. När splittiderna ropades ut så var Grete för trött för att räkna ut vad antalet miles innebar i kilometer. Hon sprang helt enkelt bara på. Det hela slutade med att hon vann New York Maraton och dessutom slog världsrekord med tiden 2:32:30. Det kallar jag elegant.

Vit morgon!

Blev lite ledsen när jag vaknade och det var alldeles vitt ute igen. Ökade på morgonlöpningen till 20 km. In till stan och vändan ut på Djurgården, upp till Karlavägen, Karlavägen fram till Odengatan. Där var det äntligen lite plogat men vid det laget var jag helt genomsur om fötterna. Sen snurrade jag runt lite extra i Vasastan för att få ihop mina 20 km. Såg ovanligt många löpare ute för att vara så tidigt. Maratonhetsen kanske har slagit till hos de flesta nu.