Det är mycket trevligare att göra sit-ups hemma med katterna än på ett svettigt gym med sjaskig musik. Det var ett långt tag jag förknippade all form av styrketräning med just gym och därmed helt la av med det. Men nu har jag och katterna kommit igång med lite allmän styrka.
Vad vore våren utan vårspringmusik? För att skapa extra bra vårkänsla skaffade jag därför ett par färgglada hörlurar idag. Imorgon blir det en premiärtur med de små rackarna.
Jobbig omgång: 8 – 7 – 8 – 7 – 8. Fick ta några sekunders paus för att klara de sista två på sista settet. Nu ska armarna få vila.
Idag är det exakt 79 dagar kvar till Stockholm Maraton, mitt första maraton någonsin. Ahh, det ska bli kul! Viktigast av allt: hålla mig frisk. Just den 2 juni förtjänar jag t ex inte att vara kräksjuk eller superförkyld. Kom ihåg det, vem det nu är som bestämmer sånt.
Bytte om på jobbet och sprang 4 km uppvärmning tills jag var framme vid snutten mellan Lill-Jansskogen och Ropsten, den perfekta grusvägen för intervaller. Det var nämligen klassiska ”tusingar” på schemat. Körde 8 x 1 km och låg på ca 4,07 min/km. Kändes helt ok i benen trots gårdagens tröskelpass, också bra med en liten paus från terrängen då jag känt av mig ett ena knä så smått ibland. Precis när jag var klar så kom det två stora Stockholm Maraton-grupper som uppenbarligen också hade upptäckt himmelriket för intervallträning. Jag är så kluven till att träna i en jättestor grupp, kanske för att jag nästan alltid har sprungit själv och inte tänkt tanken på att kuta med någon annan. Men jag tänker att det nog inte är så dumt med gruppträning just när man ska pusha sig under ett hårt pass. Och faktiskt lite trevligt med sällskap också, jag börjar kanske bli lite mer social. Efter mina tusingar så sprang jag 4 km hem i 4,45-fart.
Jo, jag åt en mycket god kinabuffé som uppladdning inför dagens tuffa pass. Ville bara uppmärksamma er på det.
Tröskelpass! Lång uppvärmning på 4 km och sedan 2 x 4 km snabb löpning, ambitionen är att springa i den fart som är gränsen för en innan man börjar ansamla mjölksyra i musklerna. Det är inte helt lätt att hitta nivån men jag låg på ca 4,23min/km, kunde dragit på lite till men bättre att vara på den säkra sidan. Kändes skönt att få upp ett bra tempo. Jag vilade en minut mellan tröskelpartierna. 2 km nedjogg innan jag sprang hem och åt öring som Olle hade lagat.
Det är ju inte så lätt att se på den här bilden och det var ju egentligen igår som var den ”stora dagen” då Jupiter och Venus låg alldeles intill varandra på himlen. Men även nu på kvällen såg man det tydligt och det är ju lite mäktigt att kika på medan man springer, jag läste att det var 40 år sen sist.
Om typ två veckor är tanken att jag ska klara 20 stycken chin-ups. 20! Vet i sjutton om det kommer gå men annars får jag nöta vidare. Idag var serien 4 – 5 – 6 – 6 – 7. Jag vilar ca 90 sek mellan varje set.
Ibland brukar jag stå och glo lite på dessa plaketter när jag sprungit i Lidingöloppsspåret. Dessa tider är ju enorma. 30 km terräng på 1.33:33. Jösses. Eller han som vann förra året med tiden 1.34:54. Bästa tjejen på 30 km 2011 var Charlotte Karlsson som sprang på 2.02:55. Det är också oerhört starkt!
Lång morgontur till jobbet med extratur ut till Djurgården och Valdemarsudde. Sen genom stan till jobbet. 20 km.
Jo jag skulle vilja prata om känslan av att vara först uppe i kvarteret och springa på stilla gator. Eller tala om det mäktiga i att springa genom en tom nattstad, sånär som på en och annan ung person på väg till någon bar, medan andra borstar tänderna och tar på sig pyamasen.
Jag vill snacka om den karga känslan när man springer i djup snö i 15 minusgrader. Eller om ångestkänslan inför att kuta intervaller kl sex på morgonen på en tom löparbana, men framförallt om känslan efteråt som är bäst. Jag vill prata om tröskelträning, kortintervaller, tusingar, pulsmätning, terräng vs asfalt och hur många mil som är hälsosamt att springa i veckan. Och ja, skor, skor vill jag också prata om.
Jag vill prata om hur känslan i benen ändras under ett 3-milalopp och jag vill veta om det känns likadant i era ben. Och huvudet, jag vill prata om vad som händer i huvudet när man springer genom en skog i tre timmar. För det händer en massa och samtidigt ingenting.
Jag vill prata om hur det kan komma sig att stressen inte längre når en när man chockar den med motgiftet: löpning som jagar stressen all världens väg och ger nya krafter.
Jag vill prata om att surfa i smyg efter löparresor runtom i världen. Om resor till New York för det var så länge sen jag var där men helst vill jag bara åka dit för att springa Maraton. Och jag vill prata om just det, Maratonlopp. Om vilket som är roligast, jobbigast, skönast, varmast? Och om taktik, det måste vi prata om. Och om maten och uppladdningen innan man springer. Om vatten, energidryck och energigel.
Ja, det är en del jag vill prata om. Tack för att ni lyssnar. Jag återkommer snarast i ämnet.
rocknrollrunning.se 