Träningspass

Fredag fm: Sudret by foot.

Imorse droppade det fortfarande mot taket efter nattens regn och jag låg inbäddad bland tre gosiga barn. Därför flyttade jag fram dagens pass. Istället åkte vi till Hemse för att handla, gå på Apoteket och Systemet och annat jox. Och för att löpningen inte skulle splittra upp dagen alltför mycket så bestämde jag mig för att hoppa av vid Havdhem på tillbakavägen och kuta hem.

Visste inte riktigt exakt hur långt det var men jag har verkligen börjat gilla det här med att bli avsläppt och låta löpardojorna ta en hem. Märkligt hur annorlunda vägar kan kännas till fots. Hur som, kl 11.00 startade jag Garmin vid Havdhem och satte av. Morgonen hade varit lite småmulen men medan vi handlade hade himlen plötsligt blivit blå. Innan jag hoppade ur bilen stod termometern på 25 grader och det kändes. Sprang väg 142 fram, ganska mycket bilar att ta hänsyn till när man springer längs vägkanten sådär. Passerade Grötlingbo. Höll bra tempo på ca 4:35/km.

Efter ca 8 km var det äntligen dags att ta av mot Fide och nu blev det plötsligt helt stilla, inga bilar i sikte. Och nu blev det riktigt varmt, inga träd som skuggade, och jag insåg att jag nog borde tagit vatten med mig, särskilt då jag inte riktigt hade koll på sträckan. Efter ett par km passerade jag Fide kyrka. Så fint i Fide!

Efter ytterligare tre km sprang jag förbi Öja kyrka – dit ska vi på bröllop första helgen i september!

Oh jösses så varmt det var nu, fick lite déjà vu från Visby Halvmarathon men med den stora skillnaden att jag inte såg några vätskekontroller! Hallå, var är sportdrycken? Kom dock på att jag kunde dricka några kilometer längre fram, nämligen vid pumphuset dit jag brukar åka för att få fatt på internet och göra inlägg som detta. Uppfylld av tanken på kallt vatten ökade jag farten, och det gjorde även flugsvärmen, på sisådär 40 flugor, runt mitt huvud. Efter 19 km var jag äntligen framme vid vattnet. Kort drickpaus, blev som en ny människa efteråt!

Sen fortsatte jag hemåt i samma tempo. Passerade hippiemässiga Hamra krog där vi ska äta ikväll. Min trevliga jobbkompis Peter som hänger i närheten av oss åkte förbi i bil och gjorde tummen upp till mig – trevligt! Efter Hamra cyklade en dam förbi mig och ropade till mig: ”E de verkligen kul?!” Haha, blev lite paff och ropade till svar ”Ehh… sådär!”. Borde ju lagt till något i stil med att det faktiskt är skönare än det kanske ser ut i och med att jag var galet svettig vid det här laget, eller att det är skönt efteråt. Kutade vidare och sen, efter 26,2 km, hemma! Snittfart 4:37/km. Droppade bokstavligen svett om mig, snabb dusch och sen lunch i bilen när vi spurtade till Austre stranden.

Torsdag em: 10 svarta km.

Osäker på om jag skulle köra ett eftermiddagspass idag. Efter morgonens tröskelpass, en varm förmiddag på stranden och trädgårdshäng kände jag mig lite trött. Men jo jag ville, drog på mig neonlinnet och gav mig ut. Fullt av folk längs stranden, ingen annan som sprang. 10 km i 4:45-tempo och sen hem. Tillbaka hemma möttes jag av den sorgliga nyheten att en jämnårig kollega i branschen gått bort och kände en sån fruktansvärd enorm ledsamhet inom mig. Från det lilla till det stora på en sekund.

Torsdag fm: Sista tröskeln med gänget.

 

Idag upp tidigt för att köra sista tröskelpasset med Nils innan de åker hem. Sen får jag harva vidare med tröskeln själv. Jag mesade under uppvärmningen och sa saker som att ”idag kommer jag nog känna av mjölksyran fort då benen förmodligen är trötta efter halvmaran och två senaste dagarnas 57 km”. Ni vet, när man liksom vill förvarna om att man nog inte kommer vara så bra. Men vi körde våra spänsthopp och sen drog vi iväg. Var beredd på monumental trötthet men tvärtom så tyckte jag det kändes lite lättare idag. Full spurt förbi morgonmysiga pensionärer. Vägen vi springer är lite lurig, mestadels flack förutom ett par små backar men däremot mycket lösa stenar. Gäller att passa sig så ingen fot vrickas. Förbi raukarna, hamnen och sen en bit rak asfalt. Titt på klockan och vändning. Här brukar Nils få till ett litet försprång men inte idag. Sida vid sida flåsade vi samma väg tillbaka. Förbi samma morgonmysiga pensionärer som såg ut att undra vad som stod på. Flås flås. Framme! Trötta men nöjda efter titt på klockan: snittfart 4:56/km. Och klockan bara 07.05. Hela dagen kvar!

Onsdag em: Hoburgen-Vändburg, 14 400 meter.

Åkte till Hoburgen. Åt mjukglass och klättrade runt på raukarna, insåg plötsligt att vi klättrade på självaste Hoburgsgubben. Apropå denna ”gubbe”, hörde ett kul radioprogram förra sommaren där svenska folket fick ringa in och ta upp deras största resmålsbesvikelser runtom i Sverige. En tjej ringde in och nämnde just Hoburgsgubben. Förstår henne helt och hållet, själva området är ju otroligt vackert men gubben…nää va? Helt ärligt så är det ju bara en rauk som någon kladdat dit en gul näsa på, och trots det får man kämpa för att se att det föreställer en gubbe. Efter klättrandet gjorde jag som igår; bytte om i bilen och sprang hemåt. Solen i ryggen hela vägen vilket näsan tackade för. 7 km vacker väg längs havet bland kossor och får och ögonen gottar sig men de sista 7 är asfaltsväg som aldrig tar slut. Rakt och varmt, tramp tramp. Men jag vet inte, ibland kan jag verkligen gilla att bara ligga och pressa på en smått deprimerande väg. Tänker att jag är en elitlöpare som kör stenhårda pass och just detta pass ska sätta psyket på prov. Mina medlöpare ger upp en efter en i värmen medan jag kämpar vidare, haha. Exakt 14,4 km från Hoburgen fram till vår dörr. 4:35-tempo. Imorgon är det dags för lite tuffare pass igen, nu har benen fått gotta sig med distans i några dagar.

Onsdag fm: Vind i håret.

 

Det är en bra sommarkänsla att känna vind i håret och imorse när det blåste en del passade jag på; drog ut tofsen och sprang med utsläppt hår de sista kilometrarna. Lite schamporeklam över det hela skulle man kunna tro men nä, kände mig mer som en vilde med trasselhår som blivit ännu vitare av solen. Dessutom har mina ögonbryn blivit så ljusa av alla löpturer i solen att det nästan ser ut som att jag inte har några ögonbryn. Det fick mig att tänka på när jag bodde i London och blekte mina ögonbryn kritvita för att det var tufft. Det var då det. 12 km blev det idag.

Tisdag em: 13 km ny mark.

På utflykt till prästgården i Vamlingbo. Åt en Piggelin, alltså ibland glömmer man bort hur otroligt god denna glass är. Sen en snabbis in till Vamlingbolaget där jag hittade värsta bra laddarbyxorna dvs mjukisbrallor som jag älskar att gå runt i kvällen innan jag ska springa ett lopp. Bestämde mig dock för att inte köpa dem och ska istället lägga pengarna på ett par nya Nike Lunarace, exakt samma modell och färg som jag har nu. Älskar dem. Jaja, efter detta blev det Stålmannen-ombyte i bilen och löptur hem. Det är sån bra semesterkänsla att springa hem från ställen där man inte kutat förr. Vägen från Vamlingbo, förbi Hulehällar och sen svängde jag av in mot Långmyre. Kände mig hemma i skogen där det var svalt. Öppnade grindarna och sprang över åkrarna. Sen lite hav innan jag var hemma. Totalt 13 km i 4:36-tempo, nu börjar benen vakna till liv igen! Note to self: smörj in näsan innan du springer i solen nästa gång.

Blev lite chin-ups också när jag kom hem. Har glömt att rapportera att det hände en olycka med stången nyligen. Trots rätt monterad och säkerhetsbyglar uppe så skruvade den upp sig och jag trillade ner och gjorde illa hålfoten. Stackars mig! Tur att det inte påverkade löpningen dock. Så nu har jag tappat viljan till chins här nere på Gotland, sätter full fart igen hemma där jag har en mer pålitlig stång. Jo, och så fick jag värsta bra benvärmaren som Febe hade knåpat ihop. Om den bara satt uppe lite bättre skulle jag kuta Berlin Marathon med den. Slut för idag, tack för idag.

Tisdag fm: 18 km svettlös sol.

Har sovit längre de senaste morgnarna. Kroppen (och barnen) har väl anpassat sig till att det är semester. Överlag sover jag mycket; lägger mig tidigt och går upp senare och senare – men förmodligen fortfarande väldigt tidigt i jämförelse med människor utan barn. Idag när jag vaknade kändes kroppen som vanligt igen. Sprang 18 km i snittfart 4:50 till frukost, försökte mig på några stegringslopp men fick inte upp någon vidare fart. Där verkade kroppen tycka att gränsen gick. Nöjd med vädret; soligt men ändå lite blåsigt och friskt så man inte blir genomsvettig. Dessutom skönt att springa långt utan att känna att man behöver dricka. Tillbaka hemma riktig frukost i form av havregrynsgröt med sylt.

Söndag fm: 7 km återhämtningsjogg.

Var helt slut igår kväll. Ont i huvudet och lite lätt illamående sådär, förmodligen pga värmen under loppet och att jag verkligen tog i för kung och fosterland. Minns när jag sprang Kungsholmen runt, att jag tyckte det var en så underbar distans, halvmaran. Så kändes det inte riktigt igår men jag tror det var just pga värmen och att banan inte var den mest inspirerande. Man sprang ju runt Visby så man gick liksom miste om den fina staden, jag hade trott att man kanske åtminstone skulle passera något fint gammalt torg. Istället var det långa raksträckor som mer kändes som en förort och där låg jag och harvade, mestadels i ensamhet, i tre varv. Men annars var loppet väldigt bra ordnat måste jag säga, ordning och reda och bra funktionärer. Åt middag och drack massa vatten när jag kom hem, och åt mitt favoritgodis för tillfället: gammelmanssnasket engelsk konfekt. Sen fick jag lite fotmassage av Olle med bästa fotkrämen. Har börjat smörja in fötterna med den varje kväll och märker verkligen skillnad.

En natts sömn var precis vad jag behövde. Mådde mycket bättre när jag vaknade. Åt frukost och läste tidning och sen gav jag mig ut på en återhämtningsjogg. Hade ont i min vänstra vad efter loppet men nu kändes det bättre. Det var mulet så knappt någon annan ute vid havet. Tystnaden och så fötterna mot barriga stigar, alldeles tyst. Helt underbart, nu fick jag tillbaka friden i kroppen. Nu blir det ett par dagars jogg. Sen distanspass och sen lite hårdare tag igen efter snack med Pekka.

Men jäklans ändå, jag är så himla glad att jag fixade det, sub 1:30! Såhär var för övrigt de exakta placeringarna på Visby Halvmarathon:

1. Gabriella Samuelsson: 1:28:27

2. Mirjam Bebi: 1:28:52

3. Tove Langseth 1:29:59

4. Åsa Edman 1:34:37

Nu fullt fokus mot Berlin! Yeay!

Fredag fm: In i dimman.

Lätt jogg inför morgondagen. Dimmigt ute, kändes som att jag sprang runt i en gotländsk deckare. När jag kom fram till raukarna och tittade ner mot vattnet blev jag nästan besviken när jag inte såg någon svart sopsäck ligga och guppa i strandkanten. Istället såg jag en man som nakenbadade men det är ju inget brottsligt såvitt jag vet. Idag kändes benen piggare. Lite ont i knät när jag vaknade men det släppte efter en stund, tycker alltid man får en massa känningar innan man ska springa ett lopp. Bara att förtränga.

Torsdag fm: Trappar ner.

Idag endast ett kort morgonpass. Det var riktigt varmt redan kl 07.00, utomlandskänsla på det hela och dagen till ära premiärsprang jag i ett par korta tights från Casall som nästan känns som ett par badbrallor. Körde lite fartvariationer och stegringslopp. Absolut skönt med sol och värme men jag hoppas ändå på lite mer mulet väder på lördag då jag ska kuta runt i Visby. Inte riktigt någon tävlingsvibb i benen än. På något vis så känns det så långt bort att kuta ett lopp mitt i semestern men det blir kul när det väl är lördag, och jag hoppas kroppen är lite mer alert till dess. Känner mig nyfiken på loppet då det är ganska ”litet”, på hemsidan står det att det får vara max 500 deltagare. Hoppas bara banan är ordentligt utmärkt för i Visby har jag noll koll. Och ovanpå det fruktansvärt dåligt lokalsinne.

Men alltså, det är en katt här på bilden ovanför. På långt håll såg det precis ut som en liten räv när jag kom springandes. Men nej, det var en katt med en mycket märkvärdig och yvig svans. Såg helt vild ut och for iväg som ett skott när jag närmade mig men ha, jag var snabb med kameran!