Gick till klätterställningen men den var full av tuffa ungar från New York. Så jag gick tillbaka till stranden och tvingade med mig Uma. Tillbaka vid ställningen började jag göra mina chins. Den coolaste av NY-kidsen frågade med höjda ögonbryn: ”But what are you DOING?” Jag svarade, aningen ansträngt då jag var upp i 15:e chin-upsen: ”I´m training my arms”. ”Alright….” Jaja, bara att köra vidare. Det blev totalt 80 stycken i serien ovan. Sen vägrade Uma att gunga mer.
Chin-ups
Onsdag em: Chins i ensamhet.
Idag fick jag återigen dra själv till klätterställningen. Gillar inte riktigt när jag gör det för ställningen ligger precis vid hotellets entré, och dessutom vid utomhustoaletterna som används flitigt. Med andra ord så är man så att säga rätt mycket i blickfånget när man hänger där… på klätterställningen som är avsedd för barn. I alla fall så blev det totalt 85 stycken i serien ovan. Börjar få valkar i händerna av allt hängande. Hemma får jag det inte, gissar att min hemmastång är av bättre chins-material eller så är det chinsen i kombination med värmen. Au revoir.
Söndag em: Hemgjord massage, magstyrka och chiiiiiins!
Det mulna vädret försvann inte idag. Vi tog en promenad istället för att bada. Riktigt blåsigt på stranden och fullt av kite-surfare. Jag gillar att det som för många är skruttväder, är drömväder för andra.



Jag köpte en till massageolja på Coqui-Coqui. Så när vi var tillbaka la jag mig med den på en solstol och masserade benen.

Och gjorde sit-ups och ”plankan”. Inte klokt vad det blåste. Jag hade en kopp kaffe med mig men när jag försökte dricka blåste kaffet rakt upp i ansiktet. Efter detta var det dags för chin-ups. Idag ville inga barn hänga med mig så jag drog själv med mitt papper till klätterställningen. Idag blev det 60 stycken i följande serie:
Fredag em: Strandpromenix och chins!
Efter en lång strandpromenad (tänk att jag tycker det är så trååååååkigt att promenera men roligt att springa), var det så dags igen för mexikanska chins! Såg till att det var fritt från andra barn vid klätterställningen och lurade med våra egna dit. ”Ni kan väl åka lite sån där rutschkana och hänga lite, gunga lite, snällasnälla?” Bra. Bara att köra igång själv med andra ord. Totalt 90 stycken chin-ups i följande serie:
Onsdag em: Mexi-chins!
Jag trodde chinsen skulle behövs ligga nere medan vi är här i Mexiko. Men tänk så fel jag hade! Såg direkt när vi kom att klätterställningen, som finns på hotellets baksida, bjöd på chins-möjligheter. Så idag på eftermiddagen drog jag med mig barnen dit (som alibi), och medan de gungade och åkte rutschkana hängde jag. Tror dessvärre jag skrämde bort en liten tjej som tyckte det var väldigt märkligt med en vuxen i lekställningen. Hon pratade spanska så jag kunde inte förklara för henne hur viktigt det var för mig att hålla min chin-ups-svit. Totalt 80 stycken i följande serie:
Jag kör fullt ut på spännbultsstilen här, har inga hämningar alls, utan körde därefter magstyrka rätt på stranden. Mycket spännigt javisst, men sånt som är skönt med att vara äldre; man struntar helt i vad andra tycker och bara gör det man ska. Blev plankan och diverse sit-ups. Sen lite hängmatta och benmassage med den där fina oljan.
Sen drog Olle ut och sprang en sväng. Var tvungen att ta ett kort på honom för jag är så nöjd med shortsen som jag köpte till honom i Berlin. Snyggt kamouflage-mönster och sen dolda tights under i neon – herregud så bra!
Det var en onsdag i Tulum. Nu fortsätter dagens tyngsta uppdrag: hålla barnen vid liv längre än till klockan 18:20. Ajöss.
Strumplöpning. Och en massa annat jox.
Efter lunchen fixade vi färg till barnens rum. De har tjatat i två år (kan också vara fem år) om att måla olika väggar i sina rum. Och nu gick det inte att stå emot längre. Det vita hemmet är passé.
Sen var tanken att vi skulle åka och dricka kaffe och äta wienerbröd någonstans. Men nää. Det var för mycket folk överallt.
Istället skjutsade de in mig till Humlan där jag, iklädd löparkläder, hoppade av för att fixa några fler löparstrumpor till Mexiko. Ja inte i Humlan men på stan.
Jag joggade upp till Löplabbet Race på Kungsgatan. Man blev lite utstirrad på stan idag, var nog en udda fågel bland alla påklädda julklappshandlare.
Strumpor fixade! Joggade vidare till Apoteket. Ganska märklig känsla att klappra runt med dobbskor inne i gallerior. Och i rulltrappan uppstod ett oerhört märkligt ljud, lät som att dobbarna skulle fastna – och jag med dem.
Sen var det dags att springa hem till Lidingö igen. Tog Strandvägen. Nu började det mörkna, snön och vinden tilltog. När jag sprang där tänkte jag på vilket försprång heltidslöpare har, som kan bo någon annanstans på vintern – alltid springa på torr mark och när det är ljust. Men jag tänkte också på hur härdade vi löpare uppe i norr måste bli. Extra mycket så kändes det när jag försökte hålla ok fart genom snömodden i Värtan.
Blev mer och mer sugen på det där weinerbrödet som aldrig blivit av.
Totalt 9 km, eller 10 om man räknar in shoppingjoggen. När jag klev in genom dörren var syrran där och hade med sig en massa kolor till oss stackare som missar julafton. Förstå hur glad man blir då! Dessutom hade det kommit post på en lördag. En bok jag beställt:
Gillar egentligen inte att den heter ”Running for women”. Jag kan inte på rak arm komma på något som jag gillar som är anpassat för tjejer. Men just nu tycker jag det är rätt kul att läsa olika typer av böcker om löpning. Och jag är lite nyfiken på Kara Goucher. Efter detta mys blev det magstyrka och chin-ups. Blev 80 chins i följande serie: 16-13-13-12-12-14.
Ni ser det retliga smilet? Det är för att barnen tycker jag är larvig när jag gör V-tecknet. Och då bara måste jag ju göra det.
Nu då? Torsk och risotto!
Mexikofix, mage och chins!
Efter jobbet gav jag mig ut på stan för att fixa några sista grejer till Mexiko. Det är en så märklig känsla att vara på stan i dessa julhetstider – utan att själv känna sig det minsta stressad. Utan att springa runt och försöka memorera vad man har köpt till vem, och vem som borde få något mer osv etc. Det är nästan som att sitta och titta på en film om julhandel, haha. Men i alla fall, det här handlade jag:
1. Ett par shorts att kuta i. Det bästa av allt är att jag hittade dem på H&M:s barnavdelning. Och dessutom nedsatta med 50%. Halleluja, behövde endast betala 50 spänn för dem! När det är sådär billigt känns det som att man fått pengar. Inte världens snyggaste men sådär frasiga och sköna när det är varmt.
2. Ett sportlinne, också från H&M. Jag har väldans många springlinnen men har insett att man inte kan ha för många. Särskilt inte när det är varmt ute och man, förhoppningsvis, kommer få ihop några mil i veckan.
3. Och tadaa! En keps. En rätt ful keps faktiskt, väldigt präktig. Den skriker liksom ”Här kommer jag och har tänkt på allt!”. Men den var vit och det var kort kö till kassan. Gillar egentligen inte att springa i keps så mycket men det kan bli nödvändigt om det är riktigt varmt. Det verkar vara runt 25°C-30°C i Tulum just nu.
När jag kom hem testkörde jag shortsen när jag gjorde chins och magstyrka. Lite trött idag eftersom jag inte kunde hålla mig från chin-ups-stången på Friskis igår. Men det blev totalt 60 stycken.
Och så några avslutande pull-ups.
Det sägs att pull-ups ska vara lite jobbigare än chins. Men det håller jag inte riktigt med om. Däremot är det roligare med chins.
Hundra chins. Noll julstämning.
Hallå. Här står jag med en boll på huvudet. Jag har en otrolig förmåga att kunna jobba och göra chin-ups samtidigt, och det är väldigt bra när det är mycket att stå i. Nu på kvällen blev det 100 stycken chins, och i vilan svarade jag på mail. Medan jag hängde där så funderade jag dock på vad jag ska hänga i när vi är i Mexiko. Får hitta någon gren/busshållplats/räcke/åsna? Efter chinsen blev det magövningar.
I övrigt kan jag berätta att vi inte har ett endaste julpynt här hemma. Jo en sak har vi: den stora jättestjärnan, men det är allt. Och inte en endaste julklapp har vi köpt. Det känns otroligt befriande och skönt, hur mycket jag än älskar julen. Istället för julpryttel hängde jag upp dessa idag:
Önskar det var jag själv som ritat dem. Men det är han Jan Håfström. Kan dock genast säga att nej, det är inga riktiga konstverk. Det är flyers! Men lika fina för det. God jul.
Chockar kroppen!
Precis när kroppen trodde den skulle sätta sig i soffan och äta godis och kolla på någon halvkass svensk deckare, så chockade jag den med 100 chins och magstyrka. Pang!
Som ni ser börjar jag ladda inför Mexikoresan. Förresten mailade jag hotellet idag och frågade hur springvänligt det är i krokarna dit vi ska. Detta svarade hon vilket låter perfekt: ”If you want you can run to the area of Tulum hotelarea up to the ruins, or if you prefer you can also run towards the center of the country, in some parts you can run the bike path, in some you have to run the other way. There ‘a lot of traffic and there are usually several people running in the morning and evening.” Herregud, detta låter för bra för att vara sant. Värmen, snart kommer jag (med en jäklans massa solkräm på mig). Och nu, nu är det dags för snask. Tyvärr hann jag inte införskaffa mitt favoritgodis pistonger idag. Men detta får duga. Den här mörka chokladen är mycket god; det är pecannöt och flingsalt inkorporerat i den.
Smyger in och sätter fart.
La små pepparkaksbarn och sen drog jag till Friskis och Svettis. Det finns ett sånt på Lidingö. När jag var liten fanns typ inget på Lidingö, i alla fall inga gym eller flådiga caféen. Hur som helst så har jag aldrig tidigare varit på Friskis så jag var lite exalterad. Men precis när jag kom fram insåg jag att jag glömt mina dojor. Fick därmed vända tillbaka hem, hämta dojor och köra tillbaka.

Fick sån trevlig hjälp av en gullig kruttant som så visade mig runt i varje vrå. Bytte om och körde igång, ett par kilometers uppvärmning och sen tröskelintervaller på löpbandet. Totalt 9 km.
Hittade såklart en chin-upsstång! En sån passerar jag aldrig o-chinnad. Hann dock bara köra 15+12 då jag hade lite bråttom hem till jobb.
Men allvarligt, det här gillade jag. Vi ses snart igen, Friskis!




