Började dagen med att kliva ut genom våra syrénbuskar. Efter att ha sovit lite smårisigt sådär. Trots min kuddspray!
Drog på mig ryggsäcken och sprang in mot stan.
Inget att klaga på vad gäller vädret. Jag blir fullkomligt galen av lukten utomhus på morgonen. Friskt och höstruttet på samma gång – jag älskar den! Kan man få den som parfym?!
Sprang förbi byggjobbarna vid Husarviken. De stod utomhus och drack kaffe och snackade och det såg så trevligt ut. Jag känner mig rent allmänt lite nära byggjobbarna då vi tenderar att vara uppe och ”jobba” vid samma tider. Mina ben jobbade dock inte så hårt just då, de var lite morgontrötta. Jag blev hur som helst otroligt sugen på kaffe och bestämde mig för att ta en liten extrasväng förbi Kaffeverket för det hör man ju på namnet, att de kan det här med kaffe.
Där var de snälla och jag fick köpa kaffe fast de egentligen inte hade öppnat än. Ah så god den var. De flesta bra caféer öppnar först kl 07:30 här i Stockholm, det tycker jag är alldeles för sent! Jag försöker ofta vara riktigt tidigt på jobbet för att hinna med allt jag ska och jag tycker det hör en storstad till att öppna upp sina caféer och bagerier senast 07:00. På tal om städer: när det är såhär soligt och fint – det känns så internationellt i stan då. Jag fick ett oproportioneligt stort längt efter London när jag stod där på gatan och drack kaffe.
Sen duschade jag och tada! Tog fram en nystruken skjorta ur, nä inte ur ryggsäcken, ur mitt skåp. Jag hade proffsigt nog fraktat dit den redan igår.
Jag börjar få det riktigt hemtrevligt i mitt lilla skåp, släpar dit mer och mer grejer. Sen jobbade jag. Mitt jobb är på det viset att det inte alltid syns att jag jobbar och sliter. Kolla här där jag sitter helt avslappnad i en fåtölj och till synes dagdrömmer – ni ska veta att min hjärna går på högvarv!
På lunchen blev det mer spring. Skyndade mig iväg, jag hade mycket att göra! Uppjogg och därefter tempopass. Hade tänkt dela upp passet på tre block men ändrade planen och slog ihop de två första blocken till ett för att hinna – på lunchen är varje minut dyrbar! Efter första blocket en kort paus.
Just det, ursäkta alla ni lunchätare som jag flåsade förbi när ni satt där i godan ro med er mat, men det kunde inte hjälpas. Det blev ett riktigt bra pass i fin fart men jag hoppas att farten ska kännas ännu lite lättare när jag så småningom lättar upp träningen… Totalt 16 km. En annan rolig grej är att Febe har börjat på basket. Jag älskar basket och spelade det som liten och tonåring i massa år. (Jo, man kan spela fast man bara är 164 cm lång). Jag har försökt med barnen tidigare men ingen har nappat trots (eller kanske på grund av av?) mitt stora pepp men nu kanske så… Jag blev helt nostalgisk när jag klev in i Hersby, fick gåshud av alla matchminnen jag har därifrån.
Två saker till bara:
1. Jag har vägt mina vanliga Adios 2 och mina nya Adios Boost. Jag har tyckt att Boosten känns aningen tyngre och mycket riktigt. Mina vanliga Adios väger (i storlek 39 1/3) 183 gram och mina Adios Boost i samma storlek väger 193 gram. Kan det vara möjligt att jag känner skillnaden på 10 gram?
2. Tro´t eller ej men jag har saker att säga även utanför löparspåret. Jag är med i senaste numret av tidningen Icon och babblar kort om mitt jobb, men lyckas givetvis flika in lite löpning också. Såhär ser det hela ut och ni ska veta hur mycket jag vlil ha den här satans skinnvästen från BLK DNM som jag fick ha på mig på plåtningem. GAAH!
Slut för idag.
rocknrollrunning.se 
Tove vad roligt med Icon! Och att fina Febe ska börja på basket. Galet roligt. Ses snart fina du. Kram
Obs! Du behöver ej svara på detta inlägg. Kram igen.
Anna! Jag svarar ändå serru, även om det känns konstigt att snacka med just dig i detta forum. Ja, ses snart! Tänkte på dig där i Hersby. K R A M
Roligt med tidningen! Och jättefin bild på dig Tove!
Hela din blogg är så bra o rolig med fina bilder.
Kram Marie
Tack Marie! Blir glad att du gillar bloggen, det gör det roligare att skriva och fota!
Vilken bild! You look gorgeous!
Och den där västen väcker ha-begär!!!
Haha, ja tänk vad svartvitt och lite smink kan göra… Västen! Jag är galen i den men har precis köpt ett par dyra brallor därifrån så det är mission impossible för min del…
Jag har ju varit inne på det tidigare, det är proletärt att jogga 😉 Och 10 gram känner du säkert, både på vikten och på tiden, det vässar nog kilometertiderna med upp mot en sekund, sådana skillnader känner i varje fall jag. När jag höll på som mest var jag som tokig i att klippa av skosnören, sprätta bort lappar, sy in linne (och klippa bort tyg) och ha de lättaste skorna. Allt för att minimera vikten..
Hahaha! Hmm har inte tänkt på det där med lappar och skosnören – kanske får ta till saxen om jag inte får upp farten till Berlin!
Man kan bl.a. också byta ut skosnören mot fiskelinor om man vill (gjorde de på 80-talet) bara så att du vet! 😉
Vilket proffs du är!
Hallo Tove!
Har varit avundsjuk på ditt ”egna”? omklädningsrum men nu har jag hittat ett eget på mitt jobb vilken lyx det är att slippa trängas med andra/cyklister. Undrar du hur det går med mitt transportlöp… inte, men det går bra.
Springer du nån gång på Västerbron? Försöker springa där ofta för att få längd och en härlig upplevelse både för sinnen och ben. Enklast är att springa på västra sidan för att slippa ljus och cyklar. Snart är all din vilda träning gjord – mer än imponerande.
Grattis till skåpet! När man har ett skåp så börjar löparlivet på allvar.
Jag springer ibland över Västerbron när jag tar en längre tur hem från jobbet och jag blir alltid tagen av ”mäktigheten” – Västerbron är flott!
Tack för pepp! Jag har lite vild träning kvar inför Berlin dock!
Snygg styling, riktigt rock n´roll helt enkelt!
Ah! Tack!
BLK DMN 15% Bibliotek stan… i kväll!
Din chans……
Du har koll du… Tack! Har de stängt än tro??!!
Härligt! Kul att läsa! Fina bilder!!! Bästa bloggen alla kategorier!
Anette! Bästa kommentaren! Tack!
haha 🙂
Alltså! finns det något inlägg där fröken glass snabb har skrivit om hur hennes karriär började på Marathon banan? Du är ju rysligt snabb så hade vart skoj att läsa om ”bakgrunden” Jag kom ju in i år vid årets Sthlm Marathon 🙂
Haha, fröken glassnabb har inte så värst lång karriär på marathonbanan. Den började kring julen 2011 dvs lite mer än ett och ett halvt år sen. Då fick jag tag på en startplats till Sthlm Marathon 2012. Innan dess hade jag bara sprungit två millopp. Sen var jag igång och har successivt ökat upp träningen sen dess. På våren 2012 träffade jag Pekka Kanerva som hjälper mig med träningen och då fick jag massa energi. Det är kortversionen – men det finns inte någon lång!
Grymt fin bild i tidningen! Kul!!
Och dina hårband… var hittar man dem?
Tack! Just dessa kommer från American Apparel, de har ofta massa fina färger!
Håller helt med om öppettiderna, jag är brödfanatiker och springer gärna förbi stans alla surdegsbagerier på vägen till jobbet – och det är alltid lite snopet när de inte öppnat än. Brukar ofta bli att jag planerar rundan så att man tajmar in öppnandet och står för först i kön.
Jag kan iof sig ha lite medlidande med de stackars bagarnas arbetstider också, hade det inte varit för dem hade jag nästan fungerar på att sadla om till det yrket också…
Ursäkta alla stavfel, jag är lite osams med min mobil ibland 🙂
Jag fick leta och leta efter stavfelet…
Idag tajmade jag det hela bättre och behövde inte hänga på låset. Jag vet! Jag skulle också kunna tänka mig att bli bagare. Fast nä, då skulle det vara slut på morgonlöppassen…