Tempo i morgonens mörker.

 Oj så tidigt klockan ringde idag. Mörkt ute. Ahh, just det, det var såhär det kändes hela vintern när man skulle upp och springa i becksvart mörker. Velade lite, var så trött, men mentaliserade mig fram i tiden till avslutat pass och kände att jo, jag ska visst springa. Lyckades tyvärr väcka resten av familjen en kort stund där trots att jag smög så gott jag kunde och gick på golvet precis där jag vet att det knakar som minst. Gatan öde. Månen uppe. Och jag med. Uppjogg ner till Kyrkviken. Där låg båtar upplagda och inplastade, kändes symboliskt på något vis. Jag satte igång. Även idag stod tempopass på schemat: 5km+5km+5km med ca en till två minuters vila mellan blocken.

 Svårt att få in tempot där i början, dels för att benen var nyvakna men ännu mer för att det var så mörkt. Tycker altid det är svårt att springa fort när ögonen inte riktig ser. Och jag kunde inte heller se tiden på klockan pga mörkret. Första fem gick i 4:28-tempo. Kort vila, ljusare ute nu.

 Nästa fem blev det således lättare att hålla koll på tempot, dessa gick i 4:12-fart. Kort vila. Och nu ännu lite ljusare ute.

 Sista fem fick jag kämpa idag, snittet hamnade på 4:10.

 Så skönt efteråt. Extra nöjd för jag såg både ett rådjur och en räv längs vägen, trevligt med sällskap när man sliter i mörkret. Sen snabbt hem för att packa ryggsäckar till friluftsdagar och raketdusch.

6 reaktioner på ”Tempo i morgonens mörker.

  1. Det är fortfarande lite mysigt att springa på morgonen, eftersom det är ljust på vägen hem. I oktober-november har jag så svårt att ta mig upp när det är tvärmörkt, och man får springa andra vägar (tråkigare) för att man inte ser annnars…hur orkar du?
    Du vann ”djurbingon” i morse, jag såg ett rådjur, fyra harar och en katt …

    1. Haha, du menar att en räv väger mer än fyra harar och en katt?
      På vintern är det tufft på morgonen. Men för egen del så är tyvärr morgonen mitt sätt att ”säkra” träningen. Dock kommer jag förmodligen köra lite mindre intensivt under i alla fall delar av vintern. Och kanske försöker jag klämma in lunchpass när det funkar och är ljust…

      1. Precis, det är räven….
        Kör på, du är grymt inspirerande, och då kanske jag orkar några mörka mornar till!!

      2. Så trevligt att höra! Men ok, då kämpar vi på tillsammans fast på olika håll i mörkret!

  2. Alltså, jag är fortsatt så imponerad över dina morgonpass! Vilken, kvalite, jag tror du kan se fram emot ett mycket roligt Berlin. Kanske är det för nära inpå nu men mina två sista långpass inför maran var tjugokilometerspass i en fart som var tio sek/km snabbare än min marafart, tuffa pass jagvisst men grymt formskapande!

    1. Hej Staffan!
      Tack för peppet! Behöver lite sånt nu med min jäkla fot… Bra tips på långpass. Jag tänkte försöka köra ngt liknande i helgen, kanske 8 km lite långsammare tempo och sen försöka pressa på i två mil lite tuffare- klarar kanske inte riktigt så hårt som du säger men typ. Tack!

Lämna ett svar till Staffan Avbryt svar