Alltså det här ordet: Kolhydrattömning. Det låter så äckligt och får mig att tänka på tarmtömning. Men nu är det alltså kolhydrattömning jag pratar om. Inför långlopp. Om detta finns det ju delade meningar. Men jag kände till sist att vad sjutton, bättre att testköra det en gång och veta vad man talar om. Skulle det kännas mirakulöst bra så kanske att det blir aktuellt på Berlinmaran. Hur som helst så har jag testat det här i två dagar, onsdag och torsdag. Ett kvitto på resultatet hoppas jag få under helgens pass, framförallt långpasset på söndag.

Jag har nog fått i mig en del kolhydrater ändå men har aktivt undvikit pasta, ris, bröd, rotfrukter och frukt…ja en hel del grejer. Rätt krångligt det hela. Till vardags reflekterar jag aldrig över mat och näringsinnehåll på det här sättet utan äter det jag är sugen på, även om jag tror att jag överlag äter rätt hälsosamt. Jag äter en hel del kolhydrater även om det inte blir så mycket just vit pasta och ris, men det är mest för att jag förälskat mig i quinoa. Jag lyssnar på kroppen och tror på något vis att man ska ge den det som den är sugen på – och nu menar jag såklart inte massa skitmat. Hur som helst, mindre kolhydrater har det tydligt blivit i två dagar. Imorgon äter jag som vanligt igen. Kommer inte vräka i mig kolhydrater på ett galet sätt utan köra ett helt normalt mat, frukt-, mjölk- och godisintag som kommer innehålla massa kolhydrater. Och så ska jag se hur de kommande passen på lördag och söndag känns. Kul med test!

 Jo, jag är för övrigt på filminspelning idag så jag fick frukost här. Fanns mycket för oss som testkör kolhydrattömning (ja, det var endast jag då i för sig). Som ni ser så glömde jag bort att det finns kolhydrater i ost och grönsaker men jag kom på det en bit in i kalaset.