Måndag brukar vara vilodag men ibland gillar jag att köra lätt distans dagen efter ett långpass, lite som återhämtning. Så det blev löpning till jobbet. 10 km i lugnt tempo med musik i öronen, tycker det kan hjälpa när man vill tvinga sig att ta det lugnt och Amanda på jobbet har gjort en sån bra lista. Annars har jag verkligen kommit in i en period då jag föredrar att inte lyssna på musik när jag springer.

 Tom plan. Fint.

 Körde lite disco i omklädningsrummet. Tills det kom in en annan tjej, vågade inte braka vidare med musiken då.

 Ibland har man tur och är på inspelning nära där man bor. Då kan man kuta hem mitt  i natten. Det kan man i för sig göra även om det är långt. Hur som helst: mäktig känsla med nattlöpning.

 Månen fortfarande uppe när jag kom ner till Lidingöloppsspåret. Startade denna morgon med 11 km jogg. Tog det lugnt för att känna in foten så det var inget fokus på tiden. Känns nästan ingenting när jag blivit varm men som sagt, det är oftast efteråt stelheten kommer. Fin morgon och trots den tidiga timmen så var det en del löpare ute.  Framme vid Karins Backe så fick mina hyggligt nya Lunarcer veta att de levde. Det har uppenbarligen regnat en hel del på Lidingö i helgen så jag fick vadspringa i två decimeter högt vatten där några meter. 

Sen hem till gröt. Tyvärr hade mjölken under helgen förvandlats till fil så jag fick äta gröten på ett medeltida vis dvs bara gröt (dock inkl. banan, det hade man inte på medeltiden).  Ser gott ut va?

 

 

Sov så bra och vaknade helt utvilad. Skönt efter en hetsig vecka. Blev en morgonjogg till Lidingöloppets start och därefter första milen. Kroppen kändes tung men ändå skönt att jogga ur sig lite seghet. Såg tre nya saker jag inte sett förut:

1. Någon som tältade precis bredvid spåret. Jag förvånas ofta av folks val av tältningsplats. Många verkar tycka det är hur schysst som helst att sova precis bredvid en väg eller, som här, mitt bara på en äng. Kanske hade de satt upp tältet i mörkret kvällen innan och trott att de hittat en mysig liten sagoglänta, men när de drog upp blixtlåset till tältet på morgonen därpå istället fick se  ett lämmeltåg av hurtiga morgonjoggare?

2. En bajamaja precis innan Lidingöloppet tar in vid Kottlasjön. Verkar som de börjar förbereda så smått för Lidingöloppet.

3. Det här motionsredskapet nära Breviksbadet. De finns en hel del såna här utegymaktiga saker utplacerade där i skogen men jag tror just denna apparat är förhållandevis ny. Det är dock inte helt givet hur den här manicken ska användas, om ni frågar mig.

4. Denna skalle! Det kan hända att den hängt där i evigheter och jag bara missat den. Vad är det för djur, någon som vet? Grävling?

Ja, det var nyheterna från skogen. Totalt 12 km. Sen stretchade jag, joggade hem och åt gottemajafrukost.

Startade morgonen med att väcka postsemestersömniga barn och plåstra om mig själv. Sprang ju med linne och ryggsäck häromdagen, hade glömt bort att jag brukar få skavsår då. Men det fick jag ju. Stora. Så nu blev det lika stora plåster. Sen kutade jag in till stan. Dessa morgnar! Jag är kär i dem.

Sprang och tänkte på Folke Rydéns dokumentär ”Medaljens pris” som många snackat om på sista tiden och som jag själv såg häromkvällen. Tänkte att det är så otroligt skönt att vara där man är i livet och springa för att man tycker det är kul. Går det bra i en tävling är det ännu roligare, kanske, men gör det inte det så är det varken någon sponsor eller tränare som blir sur. Eller att världen faller samman. Samtidigt har jag enorm respekt för de som satsar allt och det är ju bara så att det krävs en otrolig satsning om man ska bli bäst i världen. Man blev glad av Kallur mitt i allt för trots att hon fått skador så har hon ju en energi och glädje i sig som gör att man känner att hon faktiskt älskar det där. Då blir det ändå en positiv kraft som står över allt det andra.

Tog en liten extra sväng så det blev precis 11 km. Tar numera emot att inte stanna klockan på exakt jämna kilometer vilket resulterar i att jag ofta springer små konstiga varv. Framme vid jobbet gick jag in på Kura och köpte en stor kaffe. Vardagen är rätt bra alltså.

Sen återträff med vårt mysiga omklädningsrum. Idag var det för en gångs skull en annan tjej där (obs! Jag väntade med att fota tills hon gått, hade känts aningen suspekt annars). Duschade och satte på mig min favorittröja; dödskallar och nitar på axlarna. Hur bra får det bli?

Och sen äntligen: frukost!

Ajöss.

 

Nu på morgonen var det tänkt att jag skulle köra 10 km snabbdistans. Jag hade funderat ut en ganska flack bana, satt klockan på laddning, lagt fram kläder (Fast-tröjan såklart) och sovit bra. Vaknade tidigt till en fin morgon. Jag föredrar verkligen att köra såna här fartpass tidigt när det inte är så mycket folk ute. Klädde på mig och skulle ge mig av. Men va?! Klockan hade av någon outgrundlig anledning inte laddat så den var helt död. Tänkte att jag kunde börja med 3 km uppvärmning, komma tillbaka hem och hämta klockan och sen spurta iväg men då jag kom tillbaka hade den inte laddat tillräckligt – och på det här passet ville jag verkligen ha koll på tiden. Så istället blev det en lugn morgonjoggutan klocka och jag får köra snabbdistansen i eftermiddag istället. Oerhört irriterande på många vis: det var en perfekt öde lördagmorgon, det är skönt att få såna här aningen ångestladdade pass gjorda direkt på morgonen och dessutom hade jag kunnat köra ett bra distanspass på em. Men jaja, struntsamma, jag får springa runt som en tok på eftermiddagen och det var ju en skön jogg jag fick i alla fall. Och det som också var trevligt är att våra äpplen börjat bli mogna så vi gjorde färskpressad juice till frukost.

 

Det här med juice ska jag sätta fart med nu igen inför Berlin Marathon. Så viktigt att hålla mig frisk. Känner hur sjukdomsnojan börjar komma över mig…

 

Idag händer det mycket vill jag lova. Ja om man jämför med min Gotlandstillvaro. Idag ska jag både klippa mig, träffa Pekka och fixa en massa grejer. Därför värmde jag upp dagen med att kuta 8 lugna km till frukost. Man märker att det så smått börjar dra ihop sig till Lidingöloppet då det är fem gånger så många löpare ute just nu.