Efter lång frukost startade jag och Febe dagen med att balsamfärga håren. Jäklans vad nöjda vi blev! Efter det blev det bad i Kottlasjön och sen tur in till söder – igen. Mycket häng där på sistone, känns som ett typiskt hösttecken för då brukar vi bli sugna på att dra dit.  Där åt vi lunch, drack juice och åt bullar. Och sen när vi skulle gå så träffade vi först Kalle och Lisa med lilla Inez på gatan. Vi stod och pratade en stund och då dök även Johan och Rebecka upp med lille Bill. Och som inte det vore nog kom Daniel Liljas spatserandes med lilla Rakel i barnvagn! Ungefär som i en film där regissören bara ”Ok, nu kommer det andra paret med barnvagn gående och… nu! Där går sista killen med barnvagnen in för att hälsa.”. Mycket trevligt hur som helst! Sen bytte jag om i omklädningsrummet (bilen) för att kuta hem och värma upp söders gator till alla som ska springa Midnattsloppet ikväll. En km uppvärmning för att ta mig fram till Slussen. Sen ökade jag tempot. Ett väldans zickzackande längs Skeppsbron och Strandvägen. Jag anser mig numera vara ungefär lika snabb (ungefär) som en cyklist så jag lägger mig i cykelbanan så fort det finns möjlighet. Höll bra halvmarafart i 6 km (4:13/km) och sista fyra kilometrarna höll jag 4:33-tempo.  För den som undrar så är det exakt 11,59 km från Björns Trädgård till vårt hus på Lidingö. Jo, just det. Var bara tvungen att köpa tre hårband till. Och kolor på Pärlans!

Fredagslöpning hem efter jobbet. Nu kändes det i benen att de var trötta efter intervallerna. När jag skulle byta om insåg jag att jag inte hade några strumpor för Olle hade åkt hem med alla mina väskor och gamla svettiga kläder. Men! Micke var kvar och lånade så snällt ut sina strumpor. Lite svettiga efter vårt löppass men tusen gånger bättre än att få skavsår. Fick veta att de var ett par äkta cykelstrumpor, det ni!

Ja, sen kutade jag hemåt. Tog en extrasväng runt Gärdet, sprang en bit av Stockholm Marathon-banan men åt motsatt håll och tänkte på hur mycket minnen jag har av loppet. Fragment som liksom dyker upp ett efter ett, som att huvudet spar på dem och portionerar ut dem över tiden. När jag började springa Tegeluddsvägen mot Lidingö så körde en stor Ben & Jerry´s-glassbil förbi mig och jag blev vansinnigt sugen på glass. Tro det eller ej men när jag precis kommit över Lidingöbron så kom ytterligare en Ben & Jerry´s-lastbil farandes. Som ett skämt! Vet inte om jag såg i syne men jag tyckte att han som körde höll en stor strutglass i handen!

Vi hade tyvärr ingen glass hemma men jag gjorde en islatte direkt när jag kom innanför dörren. Den satt fint efter 16 km i 4:50-tempo. Och nu: kött, bearnaisås, klyftpotatis, smågodis – rubbet! Yeay!

Hann springa en sväng till när jag kom hem. Längs Kyrkviken och ut till Elfvik, snurrade runt där och sen samma väg tillbaka. Jag har insett att jag rent allmänt gillar att springa just samma väg fram och tillbaka. Att liksom se en väg från två håll. Totalt 16 km i 4:54-fart. Vad mer kan sägas? Jo, jag försöker bli av med mitt sockerberoende. Vi hade en kille som var och föreläste på jobbet om mat och hälsa och sånt jox. Jag missade tyvärr det men fick det hela återberättat för mig. Det var tre saker som han sa att man verkligen skulle undvika: chips, smågodis och grillad mat. Aha. För all skit i smågodiset, den dåliga oljan man har till chips och så ja, grillat är ju inte bra. Jättebra info. Bara synd att det är precis det jag gillar (fast ostbågar istället för chips). Innan sommaren var jag rätt duktig och lyckades med att bara äta godis på helgen, det var några riktigt tunga veckor men till slut så kändes det faktiskt ok, faktiskt riktigt bra. Men här i sommar har det helt havererat och det har ”dykt upp” engelsk konfekt och annat färgglatt jox mest hela tiden. Så nu är det nötter i veckorna, knaperiknaperi. Bara tre dagar kvar… (fredag räknas självklart som helg).