Chin-ups

Hem genom hösten.

 Hade planerat helvila från löpningen idag. Jag jobbade sent och när det var dags att bege sig hem höll solen precis på att gå ner och det var så vackert ute. Som tur var hade jag ändå tagit med mig kläder för man vet ju aldrig så jag bytte om och packade ner datorn i ryggsäcken.  När jag kom ut på gatan ropade en farbror till mig ”Men det är ju kallt ute ute!” (Observera hur bra kontakt jag fått med äldre män på mina springturer på sistone). Jag svarade ”Men jag ska springa fort!”. Och så körde jag igång. Älskar stan på kvällen, sprang förbi kärlekspar och folk som varit på gymmet och så några människor som gick rökte och jag älskar när det är kyligt ute och känna den där cigarettlukten, trots att jag aldrig själv varit rökare. Men det var kallt om händerna och det stod klart att hösten idag anlänt till Stockholm. Hemma efter prick 10 km. Mat, chin-ups och mer jobb. Hej.

Chins! Armhävningar! Goddammit!

 

Anordnade ett litet sådant miniatyr-military camp för mig själv, eller för mina armar rättare sagt. Det hela gick ut på att jag gjorde chin-ups för att därefter göra armhävningar för att därefter göra chins och sen armhävningar och sen chins… Räknade inte utan körde på tills jag hatade chin-ups-stången och mattan, kändes som ett bra mått. Borde förmodligen skrikit och gastat massa hårda ord men det funkade inte för alla tre barn hade precis somnat.

The best of civilisationen.

Förutom ny springmiljö så finns det andra trevliga saker med att vara tillbaka i stan. Till exempel:

1. Åka till söder, klippa sig och se lite klotter och skit.

2. Att nyfriserad (Obs! Jag vet, ni ser inte någon som helst skillnad – mitt hår är så. Inte ens de som vet att jag klippt mig kan se det.) kila in på Sneakersnstuff och hitta värsta fina leopardtightsen från Nike! Halleluja, kom an hösten!

3. Knata in på American Apparel och köpa några fler pannband och sen åka till braiga Löplabbet som så snällt la undan ett par av min favvosko Nike Lunaracer när jag helt desperat ringde mitt i sommaren.

4. Äta sushi på Sushi Yama i PK-huset.

5. Och sist men absolut inte minst, utan allra roligast, gå till Pekka på Västmannagatan. Där trampade jag på cykel med massa olika vikter och inställningar och mätte puls – och fick veta att tröskelpassen lönat sig; min explosivitet har förbättras ordentligt. Riktigt roligt! Nu två veckor framåt fortsätter jag med tröskel och distans för att sedan köra mer tempo.

6. Göra 100 chin-ups (ej på raken) på en pålitlig stång som inte trillar ner.

 

Tack och hej, fredag.

Tisdag em: 13 km ny mark.

På utflykt till prästgården i Vamlingbo. Åt en Piggelin, alltså ibland glömmer man bort hur otroligt god denna glass är. Sen en snabbis in till Vamlingbolaget där jag hittade värsta bra laddarbyxorna dvs mjukisbrallor som jag älskar att gå runt i kvällen innan jag ska springa ett lopp. Bestämde mig dock för att inte köpa dem och ska istället lägga pengarna på ett par nya Nike Lunarace, exakt samma modell och färg som jag har nu. Älskar dem. Jaja, efter detta blev det Stålmannen-ombyte i bilen och löptur hem. Det är sån bra semesterkänsla att springa hem från ställen där man inte kutat förr. Vägen från Vamlingbo, förbi Hulehällar och sen svängde jag av in mot Långmyre. Kände mig hemma i skogen där det var svalt. Öppnade grindarna och sprang över åkrarna. Sen lite hav innan jag var hemma. Totalt 13 km i 4:36-tempo, nu börjar benen vakna till liv igen! Note to self: smörj in näsan innan du springer i solen nästa gång.

Blev lite chin-ups också när jag kom hem. Har glömt att rapportera att det hände en olycka med stången nyligen. Trots rätt monterad och säkerhetsbyglar uppe så skruvade den upp sig och jag trillade ner och gjorde illa hålfoten. Stackars mig! Tur att det inte påverkade löpningen dock. Så nu har jag tappat viljan till chins här nere på Gotland, sätter full fart igen hemma där jag har en mer pålitlig stång. Jo, och så fick jag värsta bra benvärmaren som Febe hade knåpat ihop. Om den bara satt uppe lite bättre skulle jag kuta Berlin Marathon med den. Slut för idag, tack för idag.

Torsdag: Chins!

Efter lunch var det dags att ge sig ut till pumprummet och köra chins. Stången hänger bra där den hänger men det är något med vinkeln som gör det aningen jobbigare än hemma, tror det är för att jag behöver akta huvudet här, lite svårt att fatta av bilden kanske. Dessutom så skruvade den upp sig idag men som var hade vi (läs min pappa) satt fast säkerhetsbyglarna under. Så jag överlevde! Gjorde totalt 101 stycken. Lite ensamt här ute vid pumpen, tur att Ali, Kuba och Selma (syrrans katt) håller mig sällskap.

Måndag: Jeanschins.

Jag har redan efter tre dagars semester vuxit fast i mina jeansshorts. Förra sommaren hade jag jeansshorts på mig varje dag, fast att det regnade. Som tur är har jag fyra stycken jeansshorts med mig i år, har kommit fram till att det är det optimala plagget på landet. Det är bra när det är varmt och kallt, man kan cykla, man kan harva runt i dem i trädgården och klippa buskar och man kan ha dem på stranden om man bara känner för att sitta och hänga och inte bada. Och man kan styrketräna och göra chin-ups i dem. Som idag. Jag fick sällskap av Ruben en kortis men sen blev jag trött på att hänga själv i ett vattenpumpsrum så jag nöjde mig med 82 stycken.

Gotlandsgymmet.

Vi har fyra hus på tomten här på Gotland. Ett hus där vi alla bor, sedan ett till hus men det är rätt skruttigt och i det har ingen bott på länge så det funkar just nu som verkstad samt tillhåll för hela kusinligan. Sen har vi en lekstuga och en gammal lada. Den där ladan hade jag tänkt ha som gym men efter lite funderande bestämde jag mig för lekhuset. Igår installerade jag mitt minigym: blåste upp bollen och rullade ut mattan, ja så mycket mer har jag inte i mitt gym. Jo, chin-upsstången såklart. Den höll det på att sluta illa för då vi upptäckte att alla dörrkarmar var för smala. Men sen hittade vi ett ställe: dörren in till vattenpumpsrummet. Ser rätt läskigt ut, en trappa ned till ett litet kyffe där pumpen står och bara spindlar som hänger där. Man kan typ förvänta sig att det dyker upp en ondskefull vätte från något hörn. Men där hängde vi i alla fall upp stången. Eller ”vi och vi”. Min pappa gjorde det, kommer aldrig kunna bli så händig som han. Jag stod där bredvid och frågade menlöst om jag kunde hjälpa till med något. Sen så var den plötsligt uppe – helt utan min förtjänst.

Sen så invigde jag gymmet med styrka och chin-ups, tog vilodag från löpningen efter lördagens långpass. Nu måste jag bara fixa lite musik till gymmet. Och rökmaskin. Och ett par grå trikåer och benvärmare.

Där satt den! 20 chin-ups!

Åt en Nutellamacka för att inviga semestern. Nutella, det fick man ju bara äta när man var liten och var utomlands och hade turen att hitta såna där små förpackningar på hotellfrukosten. Häromdagen spanade jag in det i affären och plötsligt hade jag köpt burken. Hur som, efter mackan var det dags för chins. Kände mig stark redan från start, måste varit Nutellan. Jag hade bara tänkt göra lite chins som vanligt men så plötsligt var jag uppe i sexton… sjutton… arton… nitton… och tjugo! Jaaaa! Äntligen! Känns ju extra bra för mitt mål var ju att klara tjugo på raken till sommaren – och den börjar ju imorgon. Det var i sista stund. Hur ska detta firas? Kanske med en till Nutellamacka.