Ut i mörkret även imorse för att beta av ett litet kvalitetspass. För ikväll är det föräldramöte så då blir det inget spring. Och på lunchen sitter jag i fotostudion. Idag kände jag av både höft och knä när jag gav mig av. Höften har annars blivit bättre medan knät har känts av rätt konstant senaste veckan. I för sig inte så konstigt då jag kört på. Men men, det var inte ett så mastigt pass utan en kortare tröskel så det kändes ändå ok. Jag sprang ner till Kyrkviken.
Medan jag värmde upp tänkte jag på att starten för Berlin Marathon är tidigt på morgonen, kl 08:45. Minns att jag förra året var så nervös över att benen inte skulle ha hunnit vakna, att kroppen skulle kännas seg. Men just det var i alla fall minsta problemet! I och med att jag knappt sov en blund natten innan loppet var jag så att säga helvaken när startskottet gick. Det där adrenalinet brukar ju lösa saken så detta är inget som oroar mig i år. Knät däremot. Så länge det inte känns som att någon sticker in hundra knivar i knät så springer jag och ger det jag kan. Sen att det är sjukt irriterande att inte känna sig fullkomligt ”hel”, det är en annan sak. Men vadsjutton, jag övar mig på att förtränga det och bara fylla skallen med pepp. Hur som helst satte jag av ut mot Hustegaholm. Lukten! Jag dör av lycka när jag känner den! Löven, äpplena, hösten!
Som sagt bara en kortare tröskel, men det var fullt tillräckligt för benen vid den här tiden. Med nedjogg så landade passet på exakt 10 km.
När jag kom hem och stängde dörren bakom mig så kom regnet. Jag duschade, satte mig i bilen och stannade på favoritstället på vägen till studion.
Det var allt spring för idag. Hej.
rocknrollrunning.se 
Heja heja!
Min höft har helt pajat ihop och jag har totalt löpförbud….Bye bye Lidingölopp… Så, jag hänger lite här på din blogg och ”följer med” till Berlin ist! Blir så glad av att läsa om alla dina pass (och liiiite avis) och kommer heja heja, fast på avstånd, när du trampar tysk mark 😀
Nej din stackare! Men det är kul att heja också och ingen blir gladare än jag för lite digitalt pepp! Tack!
Jag har älskat att springa i septembervärmen men välkomnar också hösten nu när sommaren varit så fantastiskt fin! Vad säger din tränare om att du nu har ont? Är det inte läge att bromsa lite i träningen nu, hur ogärna du än vill det? Trots allt är det detta du tränat alla mil för, och det verkar dumt att bara köra på och sedan kanske inte kunnat göra ditt bästa nästa lördag?! Jag skulle stå över ett par pass nu om jag var du, den lilla extra vilan påverkar inget ändå, milen har du redan i benen! Har du konsulterat naprapat?
Trevligt att höra av dig, Staffan! Jorå, Pekka bromsar mig och vägleder. Jag har redan trappat ner på en del pass och resterande tid kommer bli lättare. Ett par tunga pass kvar men inte till utmattningens gräns – så jag hoppas kunna springa på bra i nästa vecka. Är desto mer rädd för alla baciller, det killar lite i näsan… Hoppas du känner dig i form, det verkar så på bloggen!
Hej igen! Jag läser flitigt men när jag tar lite mikropauser på jobbet och läser så kan jag inte kommentera därifrån, något filter i jobb-laptopen varnar för ”malicious site” 🙂 måste vara din höga mängd den varnar för 🙂
Ja. Vi får hålla oss friska nu, inte det lättaste, attjo…
Jag läser allt men när jag mikropausar på jobbet 🙂 och försöker kommentera varnar någon mjukvara för ”Malicious site”. Något löjligt filter, många sidor är spärrade. Hemma försöker jag fortfarande minska lite på ”skärmtiden” men jag läser bloggen! Trevlig helg!
Haha, malicious site! Det låter livsfarligt. Jag försöker också minska på skärmtiden hemma, men det är rätt svårt… sitter här nu till exempel… Håll dig frisk, Staffan! Vill så gärna höra vad du tyckte om Lidingöloppet sen. Jag har lite kittel i näsan men hoppas det inte blir mer än så. TREVLIG HELG!
Är det ett begynnande löparknä? Dvs smärtan känns i knäet men kommer egentligen från höften/sätet? Oavsett så är smärta inget kul alls! En annan känner ingen smärta i alla fall men begränsas av min astma. Varför kan man aldrig bara få glida lite? Få det lite easy? Well, håller tummarna för oss båda!
Eller hur! Nä det ska aldrig gå lätt men jag gissar att det ingår i kämpandet… Jag håller också tummarna för oss – riktigt superhårt!
Äsch den där anonyma kommentaren var från mig! /Staffan
Du kommer stå på startlinjen i Berlin och du kommer i mål med ett strålande humör – din kropp håller, nu måste du bara styra hjärnan !!!
JUST DO IT! och njut för du kan och du är har focus, och duktig ja helt enkelt BÄST !
Du är vår idol!
TACK NIKE! Vilka fantastiska ord!