Uppe med tuppen. Åt toastbröd och drack O´Boy, ungefär det jag tänker att jag ska äta och dricka på morgonen innan Berlin-maran. Det såg ut att bli fint väder ute. Trots detta, och med förra söndagens törst på långpasset i färskt minne, orkade jag inte släpa på dricka. Jag stoppade ner en sån här istället, det fick räcka.

 Sen var planen att jag skulle ge mig av. Precis när jag var på väg ut genom dörren hör jag Ruben ropa: Ali har tagit en fågel! Mycket riktigt. När jag vände mig om stod Ali där med en stor koltrast i käften! Han hade smugit in med den via trädgårdsdörren. Jag blev så förvånad att jag skrek högt. På Gotland är Ali en riktig jägare men här hemma har han hållit sig lugn. Tills nu. I alla fall så började jag gasta på Ali men det gjorde bara att han sprang längre in i huset. Plötsligt lyckades fågeln komma loss och började flaxa runt i ett moln av fjädrar med Ali efter sig. Jakten bar iväg långt genom hela huset, ena stunden fick Ali fatt på den men sen lyckades den rymma igen. Efter kaosartade scener fick vi upp dörren i TV-rummet och fågeln flög sin kos. Jag lämnade Olle med dammsugaren och huset fullt av fjädrar.

 Och just det, idag var det test av nya sportlinnet inför Berlin! Hepp!

 (Okej då, jag spände magen så mycket jag bara kunde.) I alla fall. Jag gav mig av och insåg när jag tog de första stegen att klockan var exakt 08:45 dvs den tid då Berlin-maran startar om precis två veckor. In mot stan. Det kändes så tomt överallt men jag var i för sig rätt tidigt ute. Vid Djurgårdskanalen var det lite fler människor som njöt av den fina morgonen. Ibland när jag kutar förbi folk som är ute och går sådär raskt med hörlurar i öronen, så kan jag tycka det ser så skönt ut. Sådär friskt och hurtigt utan att vara jobbigt. Men jag vet så väl att om jag väl gick där skulle jag bli tokig och vilja springa. Gå har aldrig varit min grej, jag brukar till och med jogga när jag går själv på stan, så urbota trist tycker jag oftast det är att gå. Men det ser skönt ut. Vanliga rundan genom stan. Inte ett spår av Stockholm Halvmarathon, förutom några staket vid Strömbron. Vid 20 km drack jag halva energidrickan men blev nästan bara törstigare av det, hade nog varit bättre att bara kuta på utan att dricka överhuvudtaget. Höll vanlig distansfart men tyckte ändå att benen var lite tröttare än vanligt. Men de ska ju få vila och ladda så småningom. Totalt 40 km. Sista rejäla långpasset innan Berlin. Inget gnäll alls från höften men det satans knät jämrar sig lite vilket gör mig galen! Pressade juice när jag kom hem. Ser ut som en vilde!

 Men det där linnet, det var skönt. Jag förutsätter givetvis att jag ska få perfekt maratonväder i Berlin, och därmed kunna kuta i korta shorts och linne. Sen rasslade eftermiddagen iväg. Vi var i stan och fixade några ärenden och gick på café. Sen skulle Olle springa och jag bytte lakan i alla sängar samt tog lusmedel (!) i allas hår för det är sån där lusdag på skolan då alla ska se till att bli lusfria. Jag kollade igenom allas hår utan att hitta något men körde ändå medel, det fick vara nog med djur i huset efter den där koltrasten imorse. Och sen gjorde jag lasagne!

 Efter middagen föreslog jag att vi skulle göra en brasa men ingen tyckte det var höstigt nog, så jag drog på mig en höstväst och gick ut i trädgården en stund för att känna lite höst.

 Och nu måste jag packa gympakläder och frukt till skogen och löparryggsäckar och annat som hör söndagen till. Ajöss.