Idag sprang jag på lunchen. Fast inte i löparspåret, utan på stan. Jag står inte ut med att inte ha en gymboll hemma så det blev en rusch ner på stan för att köpa en ny. Denna ska jag sköta om likt en nyfödd bebis, inte låta den rulla iväg i vinden vind för våg på taggiga grenar. Jag köpte också några fler pannband.

 Det är många som frågat mig om dessa, var de kommer ifrån och så. Jag köper dem på American Apparel. Tanken är väl egentligen att man ska gå runt typ i glansiga tights, knallrött läppstift, kort kjol och en bylsig kort t-shirts när man har dessa på sig. Eller ligga och åma sig på ett golv i LA – ja i alla fall om man tittar på American Apparels reklam. Men jag kan informera om att de även funkar ypperligt i löparspåret.

I alla fall, efter jobbet sprang jag på riktigt. Bytte om från den här paljettskapelsen…

 … till det här mer löparmässiga.

 Jag hoppades nästan på regn ute, sådär som det var imorse. Jag älskar sommarregn, varmt och små lätta droppar som bara känns härliga. Men det var inte en droppe i sikte.

 Men desto mer sommar i Vasaparken med fotboll, minigolf och hela rasket.

 Nästlade mig fram genom stan så att jag inte behövde stanna en endaste gång och kunde hålla ganska bra tempo. Benen verkade ha glömt morgonens backar.

 Totalt 10 km i 4:24 min/km. Hem till två av tre barn. Vår minsta tjej är kvar på Gotland med min mamma, syrra och två små kusiner. Märklig hur tomt det blir när inte hela gänget är komplett. Men det är inget i jämförelse med tomheten när alla är borta. Den klarar jag nästan inte av längre. Hej då.

Eller förresten, en sak till. Grannens körsbärsträd tvärs över gatan. Så fint. Jag tycker det är perfekt när grannar har det fint för då har man bästa utsikten.

 Hej.