Lunch = ner i katakomberna för att byta om. Det har hänt något med omklädningsrummet senaste tiden. Plötsligt känns golvet rent, soppåsarna är tömda (så att jag slipper arbeta dubbelt som städerska) och det finns toalettpapper. Riktigt trevligt.

Det hade ju regnat hela morgonen så jag var lite orolig över att springa i mina nya Adios på lunchen, det kan vara så himla lerigt längs Kungsholms Strand. Och ja, det är ännu ett par dojor. Jag måste nämligen skicka tillbaka ett par av de specialbeställda då de omöjligt kan vara en 39 1/3, de är för små. Det andra specialbeställda paret vill jag spara på och alla mina andra är för utslitna. Jag har kört flera pass i ett par riktigt gamla och känner att de är alldeles för stumma och ej bra för fötterna. Så. Det var bara att dra på mig de gula fina skorna och hoppas på det bästa. För det är ju ändå trist att lorta ner dem på direkten.

 Ooooh, känslan av ett par nya skor som sitter perfekt! Kutade ner mot Karlberg och gjorde mina hopp. Över till andra sidan. Ner för trappan här och sen, sen fanns det ingen ursäkt för att inte sätta fart.

 Gaah, kändes tyngre än vanligt idag, trots nya skorna, och det kanske inte var konstigt efter söndagens långpass. Jag ångrade också att jag tagit en jacka, trots att den var tunn så kändes det varmt. Men även om det liksom känns aningen trögt ibland så kan jag ändå känna kraften av att passet ger. Det här passet kändes så. Jobbigt – särskilt i motvinden på tillbakavägen – men givande. Vi säger så i alla fall. För övrigt trevligt att en tjej ropade rocknrollrunning till mig när jag flåsade fram!

 Drygt fem km som gick i 3:55 min/km. Sen tillbaka till jobbet. Totalt 9 km. Olle hade köpt yakiniku till mig.

 Annars så var dagens stora bedrift att jag RENGJORDE KÖKSFLÄKTEN när jag kom hem. Det var hög tid om man säger så. När jag var klar så la jag filtren på en handduk för att torka. Jag vände mig bort en sekund och sen, ja sen sitter han där på de skinande filtren och ser söt ut.

 Hej då.