Vi åt lunch på Hamra Krog. Man måste faktiskt stödja ställen som har öppet såhär vid påsk. Att det är skönt att slippa laga mat till ett helt kompani har inte alls med saken att göra. Det var sopplunch på Hamra. Jordärtskockssoppa. Den blev ännu godare då snöflingorna virvlade utanför fönstret.

 Som tur var fick man massa bröd till för annars hade jag aldrig blivit mätt då jag äter som en häst numera. Efter detta åkte vi hem till påskäggsletning. Jag hade ritat ledtrådar i form av lappar som föreställde platsen där nästa lapp låg och väl framme där låg lappen till nästa ställe… ja, ni hajar. Till slut hittade de äggen.

 Ni vet ju att jag försöker sluta med smågodis? Igår när jag proppade ner godiset i äggen gjorde jag ett test och smakade några bitar. Det var gott. Men ändå inte så gott att jag blev galen och slukade hela innehållet. Det gjorde jag alltid förr när jag skulle göra i ordning påskäggen och fick således panikköpa nytt godis. Nä nu var jag väldigt VUXEN och åt några bitar och tänkte ”Men oj så sött det var, nästan för sött.” Och då insåg jag att jag kommit en bra bit på vägen i min kamp mot smågodiset OCH att jag är jättegammal. Det är bara väldigt gamla människor som kan tänka såna tankar om smågodis.

Efter letandet blev jag ändå lite sugen på några kilometer hederlig distans. Då det blåst för mig de senaste passen och därmed gjort att jag tappat lite önskad fart, bestämde jag mig för att trotsa antalet veckokilometer och drog ut på en runda. Dessutom hade vädret faktiskt tagit sig samman och snön var borta.

 Sprang längs vattnet.

 Såg ju ut som sommar! Ja, om man bortser från den påbylsade fågelskådaren som jag irriterade genom att springa förbi honom två gånger. Vågade inte knäppa en bild på honom dock.

 Sen klättrade jag lite på raukarna. Inte så himla högt för jag är höjdrädd när det gäller träd och berg. Ja  i ser ju den mesiga posen:

 Totalt 12 km i 4:53 min/km. Jo, en till sak. Tänk på detta i påsk:

 Glad påsk!