Vaknade till ännu en kall morgon. Men nu har jag bestämt mig: inget klag på kylan. Så länge det är barmark så gillar jag tusen gånger mer att det är kallt, klar himmel och sol. Bara att dra på sig ordentligt med kläder. Vilket jag gjorde.

 Rånarluvan åkte fram igen. Eftersom jag skulle flåsa på rätt ordentligt så tänkte jag vara snäll mot lungorna. Hade luvan uppdragen ovanför munnen under uppjoggen på 3 km. Sedan spänsthopp, ner med luvan så man kan andas ordentligt, och därefter tröskelpass. Skön känsla idag, var nog bra för kroppen med bara lite hederlig distans igår. Flås, flås, kämpa på. När jag sprang kom jag att tänka på Gotland. Oj så många såna här pass jag och Nils körde i somras. Om ett par veckor ska vi dit igen, hela stora familjen. Dock osäkert om jag kan få med mig Nils på något tröskelpass, vi får se. När jag är stressad så tänker jag på huset och mina springrutter där nere, och då är det som att jag blir alldeles lugn. Hoppas bara det inte är massa is och snö.

 Totalt 10 km. Hemma blev det stretch och gröt.

 Och nu blir det jobb!