God morgon! Idag lite trött när jag vaknade, natten var stökig med ännu mer magsjuka i familjen. Men ändå, när man vaknar av ett så vackert ljus, ja då vill man springa. Särskilt med tanke på hur varmt det blir senare på dagen. Idag endast ett kortare löppass på schemat. Jag är ordentlig och ökar enligt plan.
Jag sprang. Och tänkte på hur fantastiskt det varit att kunna hålla bra tempo på passen här i Tulum jämfört med svenska vintern hemma. Tempopassen är ju en sak i sig men nästan ännu mer att kunna hålla bra distanstempo, när det är just mycket distans jag kör. Idag fick benen springa i den fart de ville. Det blev 10 km i 4:41 min/km.
Till frukosten blev det mangojuice – drycken från himlen.
Som vanligt magstyrka på stranden. Sen körde Ruben och jag en del på hans bräda.
Men annars var dagens stora händelse när Olle skulle ta på sig sina shorts – och det kröp ut en krabba ur dem!
Han fick krypa vidare ner mot havet.
rocknrollrunning.se 
Jag funderar som bäst på hur det är med din fot Tove? Är den helt återställd? Har du slutat med dina hopp som du gjorde i början av dina löppass tidigare?
Åh vad jag hoppas och tror att du kommer under 3 timmar på Sthlm marathon:) Annars får du låna Olles krabba och stoppa den i dina egna shorts:-D
Må så gott!
Hallå igen! Jo, foten är faktiskt bra. Men då hör det ju till saken att jag inte kört så mycket fart och styrka på sistone dvs inga superhårda fartpass eller hopp. Alt det fick jag lägga ner redan innan Berlin för att hålla fram till dess. Jag har en liten känning i samma fot men på ett annat ställe men tror det är sanden jag gått i. Hoppas det. Vi får se vad foten säger när jag börjar med lite hårdare tag…
Åh, du får hålla tummarna för mig i juni! Om bara foten håller då jävlar. Men jag har lärt mig att bara vilja räcker inte, kroppen måste palla också. Vi får se! Ha det så bra, Linda och tack för pepp!