Ahhhhh. Vad det var skönt att sova! Vaknade runt åtta, huvudet återställt om än aningen groggy. Olle åkte redan vid halv sex men som tur var somnade jag om efter det. En säng har aldrig någonsin känts så skön som den gjorde idag. Dessutom hade jag ju varit proffsig och tagit med egen huvudkudde vilket var en hit då hotellets kuddar mer liknade stora oformliga maneter. Kolla här på bilden:
Min kudde är alltså den högra, det är en helt vanlig Ikea-kudde. Den vänstra är hotellets. Den är gigantisk och samtidigt alldeles mjuk och märklig. Nog om det. Jag gick i alla fall upp och tog på mig löparkläder. Efter Stockholm Marathon tog jag en återhämtningsjogg och det här är ju väldigt olika för alla, men för egen del så tyckte jag det var väldigt skönt, liksom mjuka upp kroppen som slitit i tre timmar. Tog trapporna ner till receptionen, stela lår. Joggade saaaakta bakgatorna ner mot Tiergarten. Om det var någon som såg mig så måste de antingen trott att jag hade något form av handikapp, höll på att rehabiliteras efter en skada – eller så fattade man att jag sprungit Berlin Marathon. För sakta gick det på de stela benen men efter en stund kändes det mjukare.
När jag joggade gatorna fram så mindes jag att det var så många schyssta broar vi sprang under igår, ungefär såna här:
4 km blev det och sen efterlängtad frukost på det. Den här staden, jag har blivit helt kär.
Tack för att jag fick springa på dina gator, Berlin. Jag kommer tillbaka.
Stort grattis till en fantastisk prestation! Tänk om du dessutom fått sova natten innan! Just det där med sömn före lopp har jag själv stora problem med. Jag låser mig totalt – du vet när man börjar tänka ”tänk om jag inte kan somna” – då är det ju kört. I våras sprang jag Prag marathon. Det var inte ens ett lopp jag laddat för,utan bara körde på kul (som ett långpass inför Stockholm Marathon), men jag låg vaken precis hela natten.
Nåväl – om du kommer på något bra sätt på hur man löser detta så är jag alltså intresserad! 🙂 Själv har jag ytterst motvilligt skaffat insomningstabletter. Bara att veta om att jag har något att ta till om det kniper gör att jag slappnar av bättre. Men principiellt är jag verkligen emot tablettsömn.
Åh ja, gud detta är hemskt, att inte kunna somna. Innan Sthlm så sov jag jättebra, detta var första gången jag sov risigt inför ett lopp. Befarar dock att det inte var sista gången… Jag ska på allvar fundera ut något knep. Vi hörs vidare om detta! Och tack för peppet Louise!