Upp för att köra tempopass. Förvånande nog var det varmt och skönt ute så det blev kortärmat. Först 3 km uppvärmning fram till Lidingöbron.
Planen var en repris av mina tidigare tempopass dvs 5+5+5 km. Spurtade förbi Gärdet och det var väldans vackert. 
Första fem låg jag på snittfart 4:25/km. Kortare vila idag, bara en minut. Nu hade jag kommit ut på Djurgården, la i en andra växel och höll 4:16/km på följande fem.
Mina sista 5 km sprang jag delvis på Djurgården men sen tog jag Strandvägen och Birger Jarlsgatan fram så blev lite sinkade av diverse bilar. Lustigt, har inte heler tidigare tänkt på att Birger Jarlsgatan sluttar svagt uppåt en bra bit från Stureplan upp mot Odengatan, men det blev jag varse idag om man säger så. Sista fem hamnade snittfarten på 4:12/km.
Ett par minuters pustande i den nyvakna staden. Och sen 1,5 km nedjogg fram till jobbet och kaffe. Förresten, lite kul när man köper kaffe i träningskläder och genomsvettig. Det öppnar upp många små roliga konversationer med människor. En dam jag handlat kaffe av en massa gånger tidigare men liksom aldrig ”brutit isen” med, har börjat prata med mig en massa sen jag kom dit löparklädd. Många är lite nyfikna på hur långt man sprungit, varför man springer etc. Trevligt, säger jag.
Nu: jobba!
rocknrollrunning.se 
Haha, sprang ut exakt samma tid som du imorse. Men den där solen, den var värd att vänta på:)
Bravo Eva!
Intressant. Vad brukar du svara på frågan ”varför”?
Haha, ja det skulle ju egentligen kunna bli en roman eller åtminstone novell som svar. Men jag säger att:
1. Jag springer för jag älskar det.
2. Jag springer för att kroppen vill det.
3. För att jag sover bättre, tänker bättre och blir bättre.
4. För att jag vill springa så länge jag kan. En dag går det kanske inte längre.
5. För att det är kul.
6. För jag ser så mycket roliga grejer när jag springer.
Ja, listan kan fortsätta…
🙂 fint svar!