Efter en väldigt social dag kan det vara skönt med en asocial mil. Precis som det efter en kreativ dag kan vara skönt med en ickekreativ mil. Därför sprang jag Lidingöloppets sista mil som jag kan utan och innan, innan vi stoppade barnen i säng. Inga konstigheter alls, inga intervaller eller fartlekar utan bara skön distans. Kände en bra kraft i skogen, insåg att jag saknat den en del. Men ändå tror jag det varit bra att köra på mer flackt på sistone och därmed fått upp farten. Men glad blir man av starka ben i backarna, jag vill tro att tröskelpassen gjort sitt.

 Och sen juice. Till nästan hela familjen.

 Nu: dags att vara kreativ igen!