Upp tidigt. Dags för torsdagströskel. I de nya skorna! Till min glädje har de kortat skosnörena på höstens modell, på mina röda är de alldeles för långa trots att man gör dubbelknut. Först uppjogg. Alltid en seg känsla så tidigt på morgonen, man kan bara inte förstå hur man ska kunna ösa på för fullt, känns som en omöjlighet. Efter uppvärmningen spänsthopp och sen dags att köra igång. Kände mig ändå lätt i benen när jag satte av. Jag flåsade ut och förbi Hustegaholm och vände efter tio minuter för att kunna springa flackt. Tappade fokus för en stund och lät tankarna fladdra iväg och tappade nog några sekunder där, man måste hela tiden foka för att springa rätt. Trodde det gick lite snabbare men snittet på mina 20 minuter låg på 3:59.  Helt ok men det grämer mig att jag för bara några dagar sen låg på 3:53 i snitt. Men då gick jag å andra sidan upp på en lite mer human tid så jag tänker, och hoppas, att det finns mer kraft där inne i benen någonstans. Sen nedjogg och jag fick sällskap ev en svart katt som ville att jag skulle kela och inte springa.  Hem till ett lass gröt och ingefärsapelsinjuice. Skobetyg? Mycket bra! Känns precis som mina gamla vilket var precis vad jag ville.