På väg hem från jobbet kom White Stripes på radion och jag kände att jag bara måste springa och lyssna på White Stripes ikväll. Spelar ingen roll att benen var lite trötta efter gårdagens mil. Bytte om och sen ut. När jag kom ner till Grönsta så var det stor orienteringstävling på gång. Barn och vuxna som kutade runt i skogen med kartor. Herregud orientering, kan knappt tänka mig något värre. Kan bero på att jag själv ogillar att läsa kartor plus har kasst lokalsinne. Jag tycker tjusningen med att springa helt försvinner när man ska lista ut var man är hela tiden. Som att köra bil i ett vackert landskap och nonstop bråka om vägen. Men söta var de, alla barn som sprang runt med kartor hit och dit. Gissar att de där 6-åringarna är vassare än jag. Kanske inte på att springa men definitivt på att hitta. Jag körde lång uppvärmning och sen 3 km backintervaller. Avslutade med skön nedjogg längs Kyrkviken

På vägen hem pallade jag syréner som hängde ut från en trädgård och tog den här oerhört artistiska bilden i kvällssolen.