Kvällspass. Var lite seg i benen till en början men sen kom de igång. Lång uppvärmning till min favoritintervallsträcka. Platt och bra, här finns inget att skylla på för att inte kunna hålla farten.

Körde 10×800 metersintervaller. Höll helt ok fart men kände av halvmaran i benen och ville inte pressa på alltför mycket. Dessutom är jag livrädd för att benet ska börja krångla igen.

Trixet när jag springer intervaller nuförtiden är verkligen att bara vara i nuet. Inte hålla på att tänka på hur många jag har kvar utan bara fokusera på varje enskild intervall. Tack benen för att ni orkade.

Sen lång nedjogg hem. Det här fina vädret med alla gröna träd och lukter och fåglar och pappor som är ute och cyklar med barn och blåa himlar och fina broar i kvällssolen – det gör mig galen, jag skulle kunna springa för evigt, helt ärligt.

Att sen få kyckling i grönpepparsås när man kommer hem, oh sån final! Nä visst, det ser kanske inte så kul ut men det är oerhört gott, jag lovar.

Mer sallad!