Tralala, så var den här tisdagen i början av juni snart till ända. Som tur är har jag hunnit med en del löpning. Men jag har också hunnit med att träffa Pekka.
Dels pratade vi igenom Stockholm Marathon. Det var kul. Sen gjorde jag en test vilket också var kul för det gick bra men gav också bra info för mig framåt. Men roligast av allt var ändå att prata just framåt, med siktet mot Berlin! Som jag ser fram emot det loppet. Staden, banan, stämningen! Men jag ser också fram mot träningen inför det, ja med en slags skräckblandad förtjusning…
På lunchen blev det ett distanspass. Jag brukar alltid springa över bron till Kungsholms Strand men idag fortsatte jag på ”min” sida utan att korsa bron.
Förbi Pampas Marina och vidare längs vattnet förbi Jungfrudansen och ut mot Sundbyberg. Älskar när man upptäcker något nytt för hit har jag liksom inte kommit förut, inte med springdojor på fötterna. Höll vanligt distanstempo för jag visste att jag behövde spara lite på krafterna till kvällens pass.
Men en bra lunchmil blev det och sen fisk till lunch framför datorn. Plötsligt var klockan fem och dags att bege sig hemåt.
Lämnade Torsgatan utan ryggsäck på ryggen vilket var skönt. Den fick nämligen åka bil hem med Olle. Snudd på att jag också var sugen på det men nej, det blev kutande. Genom stan mot Lidingö.
Efter bron visade klockan på 7 km, jag stannade till och nollställde klockan. Och tog ett litet kort.
Sen höjde jag tempot och tog mig an alla backar jag kunde hitta. Ut mot Elfvik. Hade tänkt springa längre men kortade ned passet en aning i och med att jag kände att benen var lite för trötta efter gårdagens backar.

Passet landade på totalt 17 km och dagens totala dos blev 27 km. Nu te!






Så mycket hav såg man såklart inte. Men tänk, om några månader då badar här vi från bryggan igen. Sånt som inte går att förstå när man står här nu.








