Tillbaka vid chin-ups-stången. Körde serien ovan.
Chin-ups
Här hänger jag.
Hallå! Dags för chins!
Streck i protokollet.
Väckarklockan ringde tidigt, hade planerat ett långpass till frukost. Kände dock omedelbart av sträckningen. Gjorde rätt ont så jag bestämde mig för att bryta och ta vilodag. Ogillar det starkt men påminner mig själv om att varje enskilt pass inte är viktigast utan att kroppen håller sig hel. Blev istället morgongymnastik: 13 chin-ups och massa sit-ups. Håller tummarna för att vara i form inför lördagen.
Valborgs-chins!
Jag hade tänkt springa ett lugnt återhämtningspass idag men har dessvärre känt av sträckningen. Får se hur det artar sig framåt kvällen men förmodligen blir det vila inför morgondagens intervaller. Nästa helg är det ju dessutom Kungsholmen Runt för min del, ahh snälla låt mig vara hel till dess!
Istället blev det repetition av lördagens styrka (raka och sneda sit-ups, tåhävningar, lodräta ben/rumplyft och armhävningar) och jag körde vidare på chin-ups-programmet. Har nu två månader på mig att lyckas med bedriften att klara 20 chin-ups. Det låter liksom så enkelt men för varje extra chin-up som jag klarar krävs det en hel del slit.
I övrigt så är benstyrkan verkligen något jag borde ta tag i. Dels för att undvika skador men också för att jobba upp explosivitet. Men benstyrka är så tråååkigt. Dessutom behöver det vara övningar som jag kan köra hemma, att hinna till ett gym är inte att tänka på i min tillvaro. Kan inte någon ge mig världens bästa och roligaste styrkeövningar för löparben?
Chin-chin-chin-ups!
Idag var det Lidingö Ultra Marathon. Då blir man såklart extra sugen på att springa. Jag fick dock lägga in en vilodag då jag efter gårdagens dubbelpass fick känning av en gammal sträckning i mitt högra lår. Fick den då jag sprang intervaller i höstas och har sen dess varit otroligt noga med ordentlig uppvärmning inför alla kvalitetspass. Nu dök den nog upp efter alla mil jag samlat på mig senaste tiden. Jag blir otroligt stressad så fort jag känner av något nu när maran närmar sig. Efter all träning så vill man ju inte gå och skada sig det sista man gör. Det är en så hårfin gräns mellan att vara i sin bästa form och träna för hårt och skada sig. Det måste vara hur många som helst som kämpar hela vintern inför våren och marathon men sedan får ställa in pga skada. Så nesligt! Jaja, istället blev det chin-ups. Tog mig samman och gick vidare i programmet och körde serien 13-11-9-7-10. Puh! Sedan allmän styrka; raka och sneda sit-ups, rumplyft, tåhävningar och avrundade med 30 armhävningar men då var armarna rätt spaka efter chinsen. Be mig inte bära något nu tack, inte ens en maräng.
Torsdagschins!
Jag kör vidare med programmet men har stannat kvar på samma antal repetitioner ett tag nu. Har känt att jag måste samla psyket lite. Är man utsliten eller trött så märks det direkt på hur många chins man orkar så det gäller att vara i god form när man kör. Idag gjorde jag 8 – 9 – 10 – 11 -12 med 90 sek mellan varje.
14 den 21:a.
Leopard-chins!
Påsk-chins!
Enligt mitt schema så ska jag om ca en vecka klara 20 chin-ups. Alltså, det känns ju lite väl optimistiskt. Häromdagen testade jag hur många jag orkade och då var det 12. Dvs lika mycket som jag från början bestämde mig för att klara eftersom det var vad jag kunde för…få se… 20 år sen, herregud! Men men, jag harvar vidare, till slut ska det väl lyckas. Idag såg serien ut såhär: 5-6-8-9-10. Den sista klarade jag inte i ett sträck utan fick dela upp den på 2 x 5. Galen känsla när man där på slutet verkligen inte kan göra en enda till, protest från armarna, kaputt, finito.










