Alltid lika galet att resa från ett land till ett annat. Plötsligt står man på en strand i Tulum och blir översköljd av en stor våg, istället för att springa på isiga gator på Lidingö.
Vi kom fram till hotellet på julaftonseftermiddagen mexikansk tid, vilket är 7 timmar efter svensk tid. Det badades och åt sen lunch. Inga prinskorvar här inte.

Maten! Så bra! Och hotellet. Och stranden. Åh.


Blev så sugen på en springtur. Finns nästan inget roligare än att upptäcka nya ställen, nya rutter. Men det var trots allt vilodag idag, och efter gårdagens rejäla långpass tvingade jag mig att vara lite klok och ta en promenix istället.
Testade så att GPS:en funkade inför morgondagens löpning. Jajamen, no problemas.
Såg faktiskt en annan löpare på vägen! Haha, snabbt upp med kameran!
Imorgon bitti är det jag som kliver upp tidigt och springer. Nu dags att sova, trots att klockan bara är 19:20 här i Mexiko. Resten av gänget har redan slocknat, de somnade med näsorna mitt i banancrêpen som vi mutade dem med för att hålla sig vakna lite till.

Det är alltid schysst när stranden ser lika bra ut i verkligheten som i katalogen. Ha det gott! Här hemma är det snö och blåst och klass 1-varning återigen…
Ja det finaste är när verkligheten är bättre än bilderna man såg på nätet innan man drog… Hoppas vädret är ok där hemma. Man känner sig som en fuskis som får kuta i shorts och linne…