Till alla plogbilar: jag älskar er!

Innan vi somnade igår kväll så sa Olle ”Du kommer inte kunna springa imorgon. Det ska bli snöstorm”. Äsch, tänkte jag och tog en kvällsmacka. Imorgon blir det ett kortare långpass, snöstorm eller ej.

Onsdag Jag vaknade imorse och såg att det var ett tjockt lager snö på takfönstret men klev upp och drog på mig min passande snöflingetröja.

Onsdag Allt lugnt so far. Men när jag var redo att ge mig av och öppnade ytterdörren så gick den knappt att få upp pga all snö. Fick därför börja med att skotta mig ut från huset.

Onsdag Sen började jag springa. Det var som ett skämt. Ända fram till Lidingöbron fick jag springa i decimetertjock snö. För er som inte provat det så kan jag upplysa att det blir som ett kombinerat snö- och styrketräningspass. Framme vid Lidingöbron mötte jag till min stora glädje en plogbil så jag fick det lättare i någon kilometer. 11 cyklister hade passerat på bron.

Genom Värtan var det eländigt igen. De flest plogbilarna hade uppenbarligen inte vaknat än. Men jag kämpade på. Mötte en kille som gjorde så mycket tummen upp åt mig att han nästan tappade tummen. Höll på att börja grina, ja ni hör ju hur psyket mådde. Hade tänkte springa ut på Djurgården men fick ändra planerna och istället springa där det var åtminstone var något sånär framkomligt. Tog Strandvägen fram. Ungefär såhär såg det ut:

Onsdag Kämpade på och insåg, att detta måste vara ett av mina tuffaste löppass någonsin. Snön och vinden piskade mig i ansiktet. Fötterna pinnade på och höll farten i snön (faktiskt helt ok fart!), samtidigt som jag var nära att vricka fötterna både en och två gånger. Skeppsbron fram och svängde in i Gamla Stan där jag vände efter en bit och sprang tillbaka hela vägen till Gärdesfältet där jag tog Valhallvägen fram. Alla människor, som bortblåsta. Odengatan och så äntligen Torsgatan. 19,5 km. Ah, sån seger! Där fick du, snöstormen. Mina ögonfransar och ögonbryn hade förvandlats till något annat.

Onsdag Drog in på caféet. Men tog av mig rånarluvan först för att inte skrämma slag på folk. Köpte en kaffe och juice, den där juice drack jag upp på fyra sekunder. Pustade ut lite.

Onsdag Alltså, det ligger en bok här i omklädningsrummet, jag kanske fotograferat den förut. Men varför är den här? Vems är den? Eller är det så enkelt att Bonniers Barnbok ligger här för att detta är Bonnierhuset. Men ändå? Sånt jag tänkte på medan snön smälte från ögonfransarna.

Onsdag Punkt.

25 reaktioner på ”Till alla plogbilar: jag älskar er!”

  1. Sagt det förr och säger det igen – du är grym Tove. Skänkte dig en tanke i morse, undrade om du sprang, eller inte… Nu vet jag. Mycket bra gjort!

    Svara

    1. Typ träningsvärk i låren nu, haha. Idag sprang jag i mina Adizero Boston och dra-på-dubbar. Var egentligen sak samma för de funkar ju bara om det är helt och ger inte mer fäste i snö än om man kör utan.

      Svara

  4. Du är härlig du!! Tack för all inspiration!! I skåne snöar det bara lite…, jag satt och tvekade, men det är klart jag ska ut jag med 🙂

    Svara

  5. Haha! Om det är någon dag, någonsin, som jag skulle hoppa ett långpass så är det idag. Men inte du. Starkt!

    Svara

  6. Jag tänkte också på dig när du sprang i morse! Kände på mig att du inte skulle banga!

    Svara

  7. Jösses, bra jobbat! Jag håller mig till ikväll i stället, hoppas det slutat snöa då. 🙂

    Svara

      1. Ja! Jag har dock inte uppdaterat min egen blogg om det, slapp och slö som jag är. Det blev 5,5 km i princip obanad snöterräng, sjukt roligt och sjukt jobbigt.

      2. Du får sköta om bloggen lite mer hörru, det är ju kul att läsa! Bra jobbat i snön. Jag hade träningsvärk i benen efter mina 19,5 km.

  10. Sådana pass bygger pannben! Vädret har stor betydelse och ibland är det vädret som gör ett löppass svårt! Grymt bra jobbat!

    Svara

Lämna en kommentar