Jag var så fruktansvärt trött igår kväll. Trots att jag åt lax och min favoritsallad som syrran lärt mig (quinoa, melon, ruccolasallad, gurka, tomater, cashewnötter, olivolja och balsamvinäger) så blev jag inte piggare. Men gott var det.
När klockan ringde imorse klev jag robotlikt upp och tog på mig löparkläderna. Kände mig lite piggare ändå. Tyvärr syntes det inte.
Sprang in mot stan. Enligt räknaren på Lidingöbron hade redan 55 cyklister passerat idag. Tog vägen via Värtan nu när jag inte är riktigt lika rädd för asfalt längre. Förbi Gärdet och en liten sväng ut mot Djurgården. Vände framme vid Djurgårdsbron och sprang tillbaka mot Valhallavägen. Klockan 07:39 släcktes gatlamporna. Odengatan ner, jag älskar att springa på Odengatan.
Piip! Framme vid jobbet och klockan visade på exakt 16 km! Dusch och frukost.
Idag ser min skosamling bredvid skrivbordet ut såhär:
Dagens springskor, dagens civila skor och sist: dagens mötesskor. Adieu.
rocknrollrunning.se 
Så kul att du har kommit igång någorlunda med löpningen igen 🙂 väntar du fortfarande med de mer fartiga passen? tycker du att du har tappat någon kondition nu under perioden när du mest cyklade? Tack för en härligt inspirerande blogg som alltid får mig att vilja springa!
Hej Em! Så himla kul att du blir springsugen!
Det känns fantastiskt att vara igång igen. Tvingas dock att det lite lugnt för att inte hamna på ruta ett igen. Vad gäller fart så får det vänta lite men jag kör ju en del distanspass med hyfsat tempo. Dock är fart inte prioriterat för mig hur som helst just nu. Och nej, jag märkte faktiskt inte av något stort ”tapp” konditionsmässigt efter min tvångsvila och rehab. Och det är ju skönt att ha med sig framåt om man tvingas ta en paus!