Hade planerat helvila från löpningen idag. Jag jobbade sent och när det var dags att bege sig hem höll solen precis på att gå ner och det var så vackert ute. Som tur var hade jag ändå tagit med mig kläder för man vet ju aldrig så jag bytte om och packade ner datorn i ryggsäcken.  När jag kom ut på gatan ropade en farbror till mig ”Men det är ju kallt ute ute!” (Observera hur bra kontakt jag fått med äldre män på mina springturer på sistone). Jag svarade ”Men jag ska springa fort!”. Och så körde jag igång. Älskar stan på kvällen, sprang förbi kärlekspar och folk som varit på gymmet och så några människor som gick rökte och jag älskar när det är kyligt ute och känna den där cigarettlukten, trots att jag aldrig själv varit rökare. Men det var kallt om händerna och det stod klart att hösten idag anlänt till Stockholm. Hemma efter prick 10 km. Mat, chin-ups och mer jobb. Hej.