Sista ”längre” passet innan lördag. Upp tidigt, hopp rakt ner i maraskorna och sen sista milen i Lidingöloppsspåret. Tog det lugnt, nu spar jag på krafterna.
Väl hemma kastade jag i mig havregrynsgröt och pressade juice. Såhär mycket vitaminer har inte kroppen fått på år och dag. Kaffet hann jag dock inte med hemma utan fick göra så vi kunde ha med oss i bilen. Oerhört präktigt att sitta där med en vanlig kopp i handen, blev snudd på arg på mig själv för att det var så präktigt. Jag som brukar håna folk som åker tunnelbana med såna där termosmuggar. Men gott var det. Hörrni, bara tre dagar kvar nu!
rocknrollrunning.se 
Hur är maranerverna? Jag är så sjukt imponerad över alla som ger sig på maraton, det är ju helt otroligt långt. Och att Stockholm Marathon dessutom är en tvåvarvsbana kräver ju ännu mer pannben. Stort lycka till!
Ah tack Leif! Maranerverna är minst sagt påverkade. Känner mig lite i spinn rent allmänt. Min klocka krånglar också lite vilket är sjukt irriterande. Den är väl också nervös… Håll tummarna för mig på lördag!