Häromdagen var jag och träffade en tränare. Först gick vi igenom hur jag tränar, vilken typ av löpning, antal mil i veckan, mina mål, mitt första Maraton i juni osv. Jag trodde givetvis att jag skulle få en massa beröm för allt mitt slit, men han antecknade med rak min. Sen fick jag göra ett konditionstest, jag fick cykla i olika hastigheter och med olika motstånd och sen fick jag kuta på löpbandet. Efter det bytte jag om och tränaren satte sig för att räkna fram mina värden. Det var mycket spännande det hela. Sen fick jag då reda på min syreupptagning samt mitt testvärde. Testvärdet ger ett värde på kapaciteten i förhållande till kroppsvikten vilket tydligen säger mer än bara det maximala syreupptaget. När tränaren granskat alla siffror på ett vetenskapligt vis kom så domen: ”Jag förslår att du kör dina vanliga pass men utökar din träning med ytterligare tre pass där du kör ca en mil i mycket kuperad terräng och håller jämn fart genom hela loppet”. Jag: ”Men då blir det sju, åtta pass i veckan?” Han: ”Precis, men du kan ju vara ledig en dag och köra förmiddagspass och eftermiddagspass på helgen”. Jaha, så var det med den saken.