Efter att alla barn somnat så gav jag mig ut. Hade precis satt på mig vantarna och skulle sätta fart ner mot spåret. Då ser jag tre rådjur en bit ner på vår gata. De står helt stilla och tittar mot mig. Jag hinner ta ett dåligt kort och sedan kutar de iväg, och jag med.

Värmde upp med några kilometer och sen långa intervaller med ståvila emellan. Övningen fick mig att tänka på ”Idioten” som vi ofta gjorde när jag spelade basket för länge sen. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Insåg också när jag stretchade att jag är precis lika ovig nu som på Idiot-tiden. Kommer aldrig någonsin kunna sitta sådär bekvämt i skräddarställning med benen helt nere i golvet och prata obekymrat. Jag skulle ge mycket för att kunna det.